Min resa genom diktaturer

En berättelse om makt, förtryck och kampen för frihet.

Turkmenistan är en av världens mest slutna diktaturer. Här finns tågräls utan tåg, trottoarer utan människor och stora lyxhotell som står helt tomma. Avenyerna i huvudstaden Ashgabat kantas av vita marmorbyggnader och på gatorna får endast vita bilar köra. När mörkret faller förvandlas staden till ett neonparadis som får Las Vegas att blekna i jämförelse.

Från sitt hotellfönster i Ashgabat ser journalisten Mirja Lakso från Piteå ut över stadens storslagna ljusshow och den strålande julgranen som lyser upp parken nedanför. Denna drömlika scen kontrasterar skarpt mot verkligheten bara några mil bort, där det ökända fängelset Owadan Depe ligger omgivet av öken. Här hålls hundratals politiska fångar. Vissa av dem har varit isolerade från omvärlden i över 20 år.

Turkmenistan är en surrealistisk och överdådig kuliss för ett medeltida kungadöme, där en liten elit lever i överflöd medan befolkningen kämpar för överlevnad. Regimens järngrepp genomsyrar samhället, där minsta avvikelse kan leda till hårda fängelsestraff eller spårlöst försvinnande, säger Mirja Lakso.

Under denna föreläsning delar Mirja Lakso sina erfarenheter från resor i några av världens mest stängda länder.

Restaurangen håller öppet från 17.30 och baren är öppen och där det går att köpa något gott att dricka och snacksa på.