Ätstörningar är ett av de olika beteenden som personer kan fastna i när de inte mår bra eller när de behöver en förändring. Vissa använder till exempel alkohol, droger eller sniffar. För ungdomar kan bantning vara ett sätt att skaffa kontroll över sina liv. Ätstörningar är något vanligare bland kvinnor än män.

Ätstörningar utvecklas under lång tid

Ätstörningar kommer inte hastigt, de kan tvärtom utvecklas under lång tid. Det kan vara svårt att upptäcka att någon man lever nära är på väg att få en ätstörning eftersom det finns sätt att dölja problemen. En person som har svårigheter med mat och ätande berättar sällan om sina tankar, viktnedgång kan döljas med kläder och vikten kan ibland pendla upp och ner. Därför kan ätstörningar vara svåra att se och lägga märke till, och det är vanligt att familjemedlemmar inte upptäcker problemet förrän det har gått ganska långt.

Många gånger kan en person ha kvar sin ätstörning länge, omkring fem år är en vanlig tid för anorexi. Hur livet ser ut när någon har en ätstörning kan variera. För många kan skola eller arbete fungera bra, samtidigt som livet är begränsat på olika sätt. En person med ätstörning kan till exempel börja dra sig undan och undvika att träffa eller besöka vänner för att slippa gemensamma måltider

Tecken på ätstörning

Om man ser att personen till exempel har nya matvanor och undviker gemensamma måltider, kan det vara bra att fråga om varför han eller hon har ändrat sina vanor.
Det är vanligt bland unga, men när en person börjar införa regler kring maten, till exempel att undvika fett och socker, bli vegetarian eller vegan eller införa godisförbud, kan det vara tecken på att personen funderar mycket på sin vikt och ätandet.
Intensivt motionerande och fixering vid att äta nyttigt kan också vara tecken på att en person håller på att utveckla en ätstörning.
En person som bantar hårt eller motionerar intensivt kan vara mer irriterad och retlig än vanligt, och kan också känna sig frusen och vara mer känslig för kyla än vanligt.

Hjälpa till

Det viktigaste är att du finns där för den som har problem, för att lyssna, prata och hjälpa personen att inse att det är allvarligt och att det behövs hjälp. Visa att du bryr dig om personen. Försök att låta bli att kommentera maten, vikten och kroppen och fråga hellre vad personen själv tänker och känner

En person som har en ätstörning tar sällan själv initiativ till att söka vård. Föräldrar och vänner har därför en viktig roll, eftersom de kan hjälpa personen att få kontakt med vården. Man kan börja med att tala om vad man ser och uppmana personen att söka vård. Ofta kan personen bli arg och förneka att hon eller han bantar och många gånger tycker hon eller han själv inte att det är ett problem. Det kan göra att man får ta svåra konflikter och diskussioner om ätstörningarna. Olika personer reagerar på olika sätt, men alla behöver ta ett beslut för att börja äta på ett bra sätt igen. Även om det brukar vara svårt för personer som har ätstörningar att inse att de behöver hjälp, brukar de flesta så småningom komma till den insikten.

Har någon i ens omgivning ätstörningar, kan man hjälpa personen att hitta ställen där han eller hon kan få hjälp. Ungdomar kan vända sig till skolhälsovården, till ungdomsmottagningen eller till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som tar emot barn och ungdomar under 18 år.

Källa: www.umo.se, www.1177.se

Information om ätstörning till dig som ung