Att vara med om att ens förälder blir misshandlad av sin partner är skadligt för barnet. Hemmet blir inte en trygg plats för de barn som tvingas att se, höra eller på något annat sett förstå att föräldern blir misshandlad. Misshandeln kan vara fysisk, det vill säga bestå av slag, knuffar, sparkar eller strypgrepp. Misshandeln kan också vara psykisk. Exempel på psykisk misshandel är att verbala hot och nedlåtande uttryck. Såväl fysisk som psykisk misshandel skrämmer och skadar barn.

Ett barn som har varit med om skrämmande och hotfulla upplevelser mår ofta bättre efteråt om någon vuxen som barnet känner sig trygg med pratar med det om vad som har hänt och om hur barnet kände sig, både medan det hände och hur det blev sedan.

Även om ditt barn till en början inte vill prata med dig om vad som har hänt i familjen, är det viktigt att ditt barn får hjälp med sina upplevelser och de känslor som hör ihop med vad barnet har sett och hört.

Ibland kan det vara lättare för barnet att prata med någon annan än den förälder som har blivit misshandlad, eftersom barnet inte vill göra sin förälder ledsen eller bekymrad. Det kan också vara svårt för dig att höra allt som barnet har att säga om du själv mår mycket dåligt. Ibland behöver också barnet träffa någon med specialkunskaper om hur våldsutsatta barn reagerar och hur man kan hjälpa dem.

Är du den som misshandlat och vill ha hjälp kan du göra mycket som förälder bara genom att berätta för barnet att det är du som har gjort fel. Men du måste även ta hjälp utifrån så att ditt beteende upphör.

Källa: www.bris.se

Information om våld i familjer och relationer till dig som ung