Florian Steiner hade aldrig tidigare satt sin fot i Sverige när han tog beslutet att lämna Tyskland för Sverige. Ett, i hans tycke enkelt beslut, som förde honom till Piteå. Den stad han idag ser som sin självklara hemstad.
Det var inget fel på livet i den bayerska staden Neumarkt, nära Nürnberg. Florian, som är utbildad arkitekt, arbetade på en mindre byrå och trivdes väldigt bra. När byrån sedan fick färre uppdrag började tankarna på att prova någonting annat gro.
– Jag har aldrig varit en typisk "corporate guy" och kände mig nyfiken på att testa andra former för arbete. Arkitektur ligger mig givetvis närmast hjärtat men det finns så många fler möjligheter än just byråjobb som man kan kombinera arkitekturintresset med, berättar Florian och fortsätter:
– Vid samma tidpunkt träffade jag dessutom Christiane, som sedan skulle komma att bli min fru. Christiane, som också är tysk, studerade konsertorganistutbildningen på Musikhögskolan i Piteå och hade dessutom börjat arbeta i Piteå. Trots att jag aldrig haft en tanke på att bosätta mig i Sverige kändes det enbart spännande att flytta till Piteå.
Familjen i Tyskland uttryckte väl viss förvåning men följde intresserat flytten från söder till norr under 2008. Med hjälp av en CD-skiva och en bok påbörjade Florian beslutsamt sin språkliga resa för att lära sig att bemästra det svenska språket.
– Jag var på det klara med att lära mig svenska, hur kort eller lång sejouren än skulle bli. Visst blev och blir det många märkliga felsägningar. Jag har pratat om "tomtar" i stället för "tomter" och sagt "eder" i stället för "er" men känslan jag fick av att genomföra arbetsintervjuer på svenska är svår att beskriva!
Och jobb blev det. Samma år, 2008, påbörjade Florian en tjänst som fysisk planerare med Piteå kommun som arbetsgivare. Åtta år senare fick han tjänsten som kommunen stadsarkitekt. En tjänst som medför ett stort nätverk inom bland annat näringsliv, kulturell sektor och civilsamhälle.
– Det är ett helt fantastiskt liv i en stad som möjliggör både arbete och familjeliv. Idag har vi två barn, vilket ytterligare förstärker känslan av samhörighet och tillhörighet.
Man behöver säkert en viss portion tur i ett nytt land och i en ny stad men det viktigaste är nog att våga ge sig ut i samhället. Att våga ta kontakt. Det är lätt här i Piteå och så är det vackert här. Titta bara på Rådhustorget! Det är nog min favoritplats.
