Markupplåtelser

Ett arrende ger rätt att använda annans mark mot ersättning. Ett arrendeförhållande har normalt två parter, markägare och arrendator.

Det finns fyra typer av arrenden som kan upplåtas för olika ändamål. Dessa är anläggnings-, lägenhets-, bostads- och jordbruksarrenden.

Anläggningsarrende

Anläggningsarrende är en upplåtelse av mark för annat ändamål än jordbruk och som ger arrendatorn rätt att på den upplåtna marken uppföra eller bibehålla en eller flera byggnader avsedda för förvärvsverksamhet. Det krävs att byggnaderna har betydelse för förvärvsverksamheten. Exempel på sådana byggnader är fabriker, lagerhus och bensinstationer.

Bostadsarrende

Bostadsarrende är en upplåtelse av mark för annat ändamål än jordbruk. Arrendatorn har enligt avtalet rätt att uppföra eller behålla bostadshus åt sig själv eller till någon närstående.

Avtalet om bostadsarrende ska vara skriftligt. Arrendetiden kan vara bestämd eller gälla på livstid. Arrendetiden får inte understiga fem år. Tidsbegränsade avtal får vara högst 50 år, inom detaljplanlagt område högst 25 år.

Jordbruksarrende

Jordbruksarrende är upplåtelse av mark till brukande, vilket innebär att marken ska användas och bearbetas för jordbruksändamål. Ett avtal om jordbruksarrende ska vara skriftligt. Avtalstiden ska vara bestämd och får högst vara 25 år. Omfattar jordbruksarrendet bostad för arrendatorn ska arrendetiden vara minst fem år. Annars finns det ingen minimitid.

Lägenhetsarrende

Lägenhetsarrende är upplåtelse av mark för annat ändamål än jordbruk och kan inte betecknas som bostadsarrende eller anläggningsarrende. Avtal om lägenhetsarrende kan vara skriftligt eller muntligt. Avtalet kan vara på bestämd tid eller gälla tills vidare. Avtalstiden får högst vara 50 år. Exempel på lägenhetsarrenden är lekplan, kajplats och sjöboda.

Kommunen upplåter jakträtt på den kommunägda marken.

Jakträttshavare är olika jaktföreningar och upplåtelserna är uppdelade områdesvis (byavis).

På Fagersberget i Svensbyn finns flera skytteanläggningar där föreningar har arrende/nyttjanderätt på markområden för sina verksamheter.

Piteå kommun arrenderar för närvarande inte ut några fiskevatten utefter kusten.

Information om fiskevatten i Piteå

Om du vill använda kommunal mark för utvinning av jordvärme måste du ha tillstånd av kommunen. Kommunal mark upplåts endast i undantagsfall för jordvärme. En särskild bedömning om lämplighet görs vid förfrågan hos Samhällsbyggnad.

Genom ledningsrätt skapas en rätt att använda annans mark för att anlägga, behålla och underhålla och förnya allmänna ledningar på annans mark, till exempel el-, fjärrvärme-, vatten- och avloppsledningar. Omfattande ledningssträckningar som exempelvis kraft-, tele- eller fjärrvärmeledningar, regleras oftast genom en lantmäteriförrättning.

Ett servitut innebär att en fastighet (den härskande) har rätt att använda en annan fastighet (den tjänande) på något sätt. Det kan handla om rätt till en utfart, en ledning, tillgång till brunn eller rätt att använda väg över annans mark.

Servitut kan bildas antingen genom lantmäteriförrättning (officialservitut) eller genom privata avtal (avtalsservitut). Servitut är knutet till din fastighet och inte till dig som fastighetsägare och gäller oftast obegränsad tid. Rätten kan skrivas in i fastighetsregistret hos Lantmäteriet, Fastighetsinskrivningen och följer alltid med fastigheten oavsett om den byter ägare.

Tomträtt är en form av nyttjanderätt som innebär att kommunen upplåter mark under en längre tid än den vanliga nyttjanderätten. Du som tomträttshavare har du samma rätt att använda marken som en ägare till en fastighet och du betalar en årlig avgift till kommunen. Du kan fritt överlåta tomträtten, belåna och hyra ut den.

Tomträttshavaren kan inte säga upp tomträtten, men man kan sälja tomträtten när man vill. Kommunen har rätt att säga upp tomträtten om marken behöver användas på annat sätt. Detta kan tidigast ske 60 år efter upplåtelsedagen.

Vilka regler som gäller för tomträtt kan du läsa i Jordabalken kapitel 13.

Tomträttsavgäld

Tomträttshavaren betalar en årlig avgift till kommunen, s k tomträttsavgäld, som grundar sig på markens värde vid regleringstillfället. Avgälden regleras vart tionde eller vart tjugonde år och är oförändrad däremellan.

Tomträttsavgälden är avdragsgill i deklarationen och kommunen lämnar även kontrolluppgift till skattemyndigheten på betald avgäld under kalenderåret. Om det finns två tomträttshavare där enbart en ska ha kontrolluppgift på hela den erlagda avgälden ska tomträttshavaren meddela detta till kommunen. Vid ägarbyte (köp, försäljning, bodelning, gåva eller liknande) ska kopia av överlåtelsehandlingen översändas till kommunen.