Invasiva främmande arter, som avsiktligt eller oavsiktligt flyttats till en ny miljö och där sprider sig snabbt, är ett växande problem som orsakar skador på naturen, påverkar människors hälsa och orsakar kostnader för både enskilda och samhället.

Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller djur som sprider sjukdomar, även till oss människor.

I norra Sverige har vi hittills varit relativt förskonade men när klimatet blir varmare får arter från varmare länder lättare att etablera sig och blir invasiva hos oss.

Det är viktigt att komma ihåg att främmande arter även kan introduceras oavsiktligt genom transporter av varor och gods. Den spanska skogssnigeln som också kallas för mördarsnigeln har följt med importerade grönsaker och trädgårdsväxter. På knappt 30 år har den lyckats sprida sig över stora delar av landet och orsakar skador i trädgårdar och jordbruk.

Vilka arter handlar det om?

För att skydda miljön och samhället finns en EU-förordning som listar invasiva växter och djur och anger hur dessa ska hanteras. Av totalt 66 arter i EU-förordningen finns tolv etablerade i Sverige och åtta förekommer sporadiskt. Arter på EU-listan får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas levande.

EU-listade främmande invasiva arter i svensk natur

Växter: jätteloka, tromsöloka, jättebalsamin, smal vattenpest, sidenört, kabomba, gul skunkkalla.

Djur: mårdhund, bisam, signalkräfta, kinesisk ullhandskrabba, gulbukig vattensköldpadda.

Ej EU-listade främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige

Växter: lupin, vresros, parkslide, sjögull, sydfyrling/vattenkrassula, vattenpest.

Djur: mink, spansk skogsnigel (mördarsnigel), silverruda.

Invasiva främmande arter – fakta och information

Det här kan du göra

Det är till stor hjälp att du rapporterar till myndigheterna när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka skada.

I våra trakter är det framförallt de invasiva växterna som allmänheten kan hjälpa till med, jättebalsamin, jätteloka, tromsöloka samt lupin, vresros och parkslide som inte är EU-klassade än. Alla sex sprider sig lätt med frön, växtdelar och rotdelar om de hamnar i en lämplig växtmiljö. Alla arterna är därför olämpliga att odla och att lägga på komposten eftersom de kan börja gro i kompostmaterialet och därför rekommenderas förbränning av dessa arter.

Gör så här

Rapportera in dina fynd på www.invasivaarter.nu.

Om du upptäcker invasiva arter i din trädgård, ta bort dem.
Lägg växterna i dubbla sopsäckar när de tas från backen. Blöt växterna i säcken, då startar förruttnelsen. Du får inte frakta växterna på öppet släp för då sprids det på vägen. När du kommer till Bredviksbergets Återvinningscentral lägger du säckarna i den förslutna containern avsedd för invasiva arter som sedan fraktas till Boden för förbränning. Om du är osäker på frakten eller var du ska slänga det, kontakta Pireva.
Större mängder måste anmälas till kommunen.
Kom ihåg att det krävs markägarens tillstånd om du vill hjälpa till med åtgärder på annans mark.
Från 1 januari 2019 har markägare ansvar för att se till att de arter som finns med på EU:s lista inte sprids vilket betyder att man ska ta bort jätteloka, jättebalsamin och tromsöloka om man har dem på sin mark. Lupin och parkslide är också besvärliga arter som bör hanteras liknande.