Klimatanpassning

Det förväntas ske en höjning av havsnivån globalt sett, på grund av klimatförändringar, som kommer att få stora negativa konsekvenser. Men på grund av olika geografiska förutsättningar varierar havsnivåhöjningen både globalt och nationellt.

Avgörande för Sveriges kustområden är den pågående landhöjningen och den varierar rätt ordentligt. I Norr- och Västerbotten sker en landhöjning på närmare 10 mm per år medan den i södra Skåne ligger på knappt 1 mm per år. Rent nationellt, kan man säga att havsnivån redan nu har börjat höjas, men mer platsspecifikt gäller det endast de södra kustområdena och kommer att se ut så under hela detta sekel.

I Norrbotten förväntas inga större havsnivåförändringar under de närmaste 80 åren (Piteå +0,01 cm) medan kustkommunerna längst i söder kan förvänta sig en nivåhöjning på uppemot 90 cm till år 2100 och en fortsatt höjning därefter. Det värdet är beräknat med utgångspunkt från det mest negativa klimatscenariot (RCP 8,5, fortsatt höga utsläpp av koldioxid).

Vintern 2015 beställde Piteå kommun en skyfallsanalys över nio områden; Piteå, Öjebyn, Hortlax, Bergsviken, Hamnen, Roknäs, Sjulnäs, Rosvik och Norrfjärden. Översvämningskartorna visar områden där vatten riskerar att bli stående och orsaka en översvämning på ytan i samband med ett skyfall. Analysen innefattar även en modellering av förhöjda havsnivåer i samband med regn/snösmältning och storm.

Underlaget finns tillgängligt i kommunkartan. Kika gärna in där för att se om din fastighet riskerar att översvämmas vid ett skyfall.

De centrala delarna i Piteå var med om en större översvämning pga skyfall i juli 2014 och skyfallsanalysen bekräftar den problematik som området har med risk för instängt vatten i samband med kraftig nederbörd. För att åtgärda detta har tre huvudåtgärder identifierats.

• Åtgärder i gatumark för att öka avrinningen ned till dagvattenledningarna i mark (genomfördes i samband med ombyggnation Västergatan 2020),
• Fördela om dagvattenavledningen från andra ytterområden som leds till detta område idag samt
• Att anlägga ett fördröjningsmagasin för att samla upp, fördröja och rena dagvattnet innan det släpps ut i Stadsfjärden.

Det kallas för klimatanpassningsmagasin och planerar att anläggas år 2025. Magasinet ligger i anslutning till Bergsviksvägen och Bangården. Den kommer utöver att fylla funktionen att ta hand om ett skyfall även bidra med en ökad biologisk mångfald och en grön oas att vistas kring då den större delen av tiden kommer att vara torrlagd.

Hänsyn till ett förändrat klimat är av stor vikt vid planeringen av samhället. En av de stora klimatriskerna handlar om skyfall och översvämning där kommunen har inrättat riktlinjer och anvisningar för hantering av dagvatten i syfte att beakta detta.

Riktlinjerna för dagvatten antogs av Kommunfullmäktige 16 januari 2019. Riktlinjerna vänder sig i första hand till alla som arbetar med översiktlig och fysisk planering, miljötillsyn, byggande och drift av infrastrukturen och som i olika grad genom beslut och handling påverkar vårt vatten. I andra hand vänder den sig till exploatörer, byggherrar, fastighetsägare och medborgare.

Riktlinjerna innebär att dagvattenhanteringen beaktas i ett tidigt skede av samhällsplaneringen och att dagvattenutredningar behöver genomföras vid planering och exploateringsprojekt. Riktlinjerna anger också att höjdsättning planeras ur ett dagvattenperspektiv och att dagvattnet vid behov måste renas innan utsläpp i recipient.

I begränsade delar av kommunen förekommer det risk för ras och erosion, i huvudsak i samband med vattendragen. Berörda områden finns på ett skikt i kommunkartan.

I kommunens översiktsplan har så väl skyfalls- och översvämningsanalyser samt dataunderlag om riskområden för ras och erosion tagit i beaktande för en hållbar samhällsutveckling.

Exempel på andra genomförda klimatanpassningsåtgärder

• dagvattenhantering och dräneringsåtgärder inom flertalet kommunala fastigheter
• snödensitetsmätning och rutiner för takskottning
• takförstärkningar
• halkbekämpning
• åtgärder för att reducera inomhustemperaturen vid värmeböljor på äldreboenden och förskolor
• klimatanpassning av förskolors utemiljöer
• kontinuerlig utbildning och övning för räddningstjänstens personal kopplat till översvämning, bränder, halka och snöoväder.
• kanalkanten vid Badhusparken har haft områden med stabilitetsbrister på grund av erosion och riskerats att rasa. Ett förbättringsarbete genomfördes år 2019 genom omläggning, dränering och stabilisering av stenskodd kanalkant (promenadstråk och båttrafik)

Piteå kommun har tagit utredning om värmestresskartering med konsekvensanalys och sårbarhetsanalys för tätorterna: Piteå, Rosvik, Svensbyn, Bergsviken, Hortlax, Jävre, Roknäs, Sikfors, Sjulsmark, Norrfjärden, Öjebyn.

För bedömning och verifiering av studien användes Folkhälsomyndighetens metodik, metodologi av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nationella marktäckedata, byggnader data, satellitdata Landsat-8.

Riskområden för högre temperatur och riskklassificering har identifierats (påtaglig, medelstor eller viss risk). Följande faktorer användes som påverkar temperaturen – andel mellan hög vegetation/ låg vegetation, byggnadskroppar och hårdgjorda ytor.

Sårbara grupper

Utredningen studerade sårbara grupper som

• Förskola

• Skola

• Hälsocentral

• Särskilt boende

• Gruppboende

• Befolkning för åldrarna 65+

Vanligaste mötesplatser

Följande strategiska platser studerades som vanligaste mötesplatserna för befolkningen:

• Hockeyplaner
• Fotbollsplaner
• Idrottsanläggningar
• Lekplatser
• Kyrkor
• Gallerior

Piteå Kommun är intresserad av att identifiera områden med ökad risk för värmestress samt att bevara och skapa svala platser för befolkningen, eftersom värmeböljor är mycket farliga, särskilt för sårbara människor. Det bedöms därför av vikt att prioritera verksamheterna som ligger inom riskområden med en påtaglig risk och därefter områden med medelstor och viss risk.