Arkitektur berör oss alla. Den har stor betydelse för hur vi mår och trivs. God arkitektur gör att staden upplevs vacker, den bidrar till identifikation med en plats och därmed en känsla av trygghet och sammanhang.
God arkitektur resulterar i en förbättrad livsmiljö. Vi vill spendera vår tid på platser där man trivs. En miljö som används löper mindre risk för skadegörelse. Forskningen har även visat att god design har en positiv påverkan på hälsa och bättre resultat i skolan. Ett samband har redovisats i forskningsresultat av Hargreaves/McIntyre, 2006. (Se Boverket, underlag till Nationell arkitekturpolicy, 2017)
God arkitektur ser platsens unika förutsättningar och kulturhistoriska värden som en resurs som behöver förvaltas. Det behövs gestaltande kunskaper och vilja att skapa kvalitativ arkitektur som bidrar till omgivningen och identiteten.
God arkitektur är hållbart. Byggnader kommer att stå för lång tid. Därför är det viktigt att det byggs med hållbara material som är bestående och som åldras vackert.
Omhändertagna miljöer utformade för människors olika behov och förutsättningar bidrar till ett inkluderande samhälle där alla kan bo, leva och arbeta på lika villkor. Miljöerna ger utrymme för särskilt sårbara grupper såsom barn, äldre och personer med funktionsvariationer.
God arkitektur reagerar på vår tids samhällsutmaningar: klimatförändringen, digitaliseringen, den åldrande befolkningen etc.
Arkitekturen är följaktligen det viktigaste verktyget för att uppnå en god stadsmiljö. "Arkitektur är samhällsresurs och ett verktyg som bidrar till att skapa mervärden" (citat Boverket, underlag till Nationell arkitekturpolicy, 2017)
En kvalitativ gestaltning av byggnader och utemiljöer som tar hänsyn till sin omgivning förädlar stadens befintliga värden. Åsidosätts gestaltningsfrågor och helhetsperspektivet är risken är stor att få ett motsatt resultat.
