Under dessa sidor får du ett smakprov av kulturmiljöprogrammet, som ska fungera som stöd för planering och bygglovhantering men framförallt som en kunskapskälla för alla pitebor och en inspiration för alla de som med ett stort engagemang för sin hembygd, är med och utvecklar Piteå.

Forntid

Forntiden tar sin början när inlandsisen smälte och blottlade markerna. Med början för omkring 8 000 år sedan sökte sig människor till havsstränder och skyddade vikar för att jaga säl och fiska. I horisonten låg fortfarande det som fanns kvar av inlandsisen och österut sträckte havet ut sig. Pitebygden var till stora delar fortfarande dränkt av vatten när människor bosatte sig i denna landsände.

Medeltid

Vattenståndet i Öjebyområdet omkring år 1500.

Under medeltiden växer bilden av den nuvarande bygden fram. De äldsta skriftliga källorna, som nämner Norra botten och Piteå författade på 1300-talet, beskriver vår landsände som fristående. Här fredade folket sig själva och birkarlarna hade en stark ekonomisk ställning.

Staden och byarna

Stads- och landsbygd har präglats av låg bebyggelse i trä. Öjeby kyrkstad och Norrmalm är väl bevarade trästadsmiljöer.

Under Gustav Vasas regeringstid stärktes statens makt ytterligare. Allt mer noggranna uppgifter kring befolkningen och dess levnadsförutsättningar nedtecknades. Jordeboken från 1543 är den äldsta någorlunda tillförlitliga skriftliga källa som finns om gårdar och byar i Piteå socken.

Brukstid

Landsbygdens odlingslandskap med alléer, stengärdesgårdar och lador skapar biologisk mångfald i kulturlandskapet.

1700-talet var en tid av jordägarreformer, nya brukningsmetoder och tekniska framsteg. Det talas om den agrara revolutionen. Byarnas samfällda utmarker delades upp mellan bönderna i Storskiftet och Avvittringen fördelade kronans skog till byarna. I och med Laga skifte på 1800-talet rationaliserades åkerbruket.

Industrialisering

Skogen, malmen och vattenkraften gjorde Norrbotten till Sveriges framtidsland i slutet av 1800-talet. Den allra första ångsågen i länet etablerades i Bergsviken vid Inrefjärden 1857. Under de närmast följande årtiondena etablerades ångsågar och trävarufabriker utmed kusten i Piteå och övriga Norrbotten.

Folkhemmet

Funktion var ledordet vid 1950-talets bebyggelse. Flerbostadshusen på Källbo lockade många familjer att flytta till stan.

Industrialiseringsprocessen hade medfört att landet demokratiserats. Män som inte ägde egendom fick rösträtt 1911 och kvinnor kunde för första gången rösta i riksdagsvalet 1921. De stora folkomflyttningarna under industrialiseringsprocessen hade skapat nya sammanhang för människor och inom folkrörelsen tränade medborgarna mötesteknik och agitation.

Stadsomvandlingen

Efter 1960 revs stora delar av trästaden och ersattes med storskalig bebyggelse som dominerar stadsbilden idag.

På 1950-talet var fortfarande byggandet relativt småskaligt. Hantverksmetoder var delvis fortfarande traditionella och stor omsorg lades vid detaljutformning. Under 1960- talet rationaliserades byggprocessen ytterligare ett steg. Bostadsbristen var fortfarande mycket stor samtidigt som inflyttningen till städerna fortsatte. Byggnadsingenjören tog över utformandet av nyprojekteringar och arkitektens betydelse minskade avsevärt.