Stilguidens arkitekturstilar

Den traditionella bebyggelsen i byarna är den vi förknippar med Norrbottensgården eller Pitegården som den ibland kallas. Norrbottensgården hör till böndernas byggnadstradition och timmerhus av samma slag har byggts i stora delar av Sverige sedan hundratals år.

Under 1600-talet tillkom en rad nya svenska städer längs Norrlandskusten. Piteå stad grundades 1621 i Öjebyn och flyttades till sin nuvarande plats på Häggholmen 1667. Enligt tidens rådande stilideal planerades den nya staden enligt en rutnätsplan. Kvarteren bebyggdes efter planen oavsett förutsättningarna på platsen.

Industrialiseringen under andra hälften av 1800-talet medförde en rad samhällsförändringar. Med den nya tekniken kom också nya typer av byggnader. Järnvägsstationer, hotell och sjukhus byggdes över hela landet. Borgerliga ideal hade blivit tongivande allt eftersom borgarklassen blivit mer inflytelserik.

Den klassicistiska arkitekturen hade dominerat 1800-talet. Arkitekterna arbetade med ett bestämt formmaterial som gick tillbaka till antikens tempel och andra historiska stilar. Arkitekturen kallas vanligtvis för 1800-talets nystilar och blandstilar. I Piteå är läroverket Christinaskolan och Furunäsets sjukhus från 1890-talet bra exempel på nystilsarkitektur.

Mellan åren 1904 och 1948 uppfördes egnahem finansierade av egnahemslån i Sverige. Inflyttningen till städerna under 1800-talets slut med försämrade bostadsförhållanden som följd bidrog till egnahemsrörelsens framväxt.

Den svenska modellen skulle bygga ett folkhem grundat på jämlikhet och i centrum stod bostadsfrågan med bra bostäder till alla. Det primära målet var att få bort trångboddheten, men hade även ett inslag av arbetsmarknadspolitik. Bostadslån knutna till kvalitetskrav på utformning och konstruktion inrättades med byggnormer utarbetade av arkitekter. Allmännyttan och kooperativa bostadsföretag som HSB växte fram.

Funktionalism – i vardagligt tal kallad ”funkis” – fick sitt genombrott i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930. Funktionalismen var vårt lands version av den allmänna modernistiska stilströmningen på kontinenten och i Nordamerika. Den moderna arkitekturen föddes och bebyggelse uppkommen efter 1930 betecknas som ”modern bebyggelse”.

Med högmodernismen dras funktionalisternas tidiga tankar till sin spets och får ett absolut och obönhörligt genomslag. Den internationella stil som slog igenom på 1960-talet, var ett byggande som skulle se likadant ut i hela världen. Den var oberoende av platsen och tog inte hänsyn till historia och traditioner.

Postmodernismen uppstod som en reaktion på modernismens ideal under 1970-talet. Den moderna arkitekturen ansågs för hård och omänsklig. I den nya stil som växte fram tog sig detta uttryck i en stilblandning med moderna inslag blandade med traditionella. Nybyggda hus infogades i gamla kvarter och anpassades till den befintliga stadsplanen.

Byggnadsvård handlar om att vårda och bevara vår byggda historia. För den enskilde kan det vara att vårda ett hus eller en sammanhållen miljö med uthus eller garage. Som husägare förvaltar du en del av vårt gemensamma kulturarv.