Funktionalism – i vardagligt tal kallad ”funkis” – fick sitt genombrott i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930. Funktionalismen var vårt lands version av den allmänna modernistiska stilströmningen på kontinenten och i Nordamerika. Den moderna arkitekturen föddes och bebyggelse uppkommen efter 1930 betecknas som ”modern bebyggelse”.
De idéer som låg bakom stilutvecklingen förespråkade ett enklare och mer industriellt byggande. Tanken var att bygga billigare, mer rationellt och med industriellt framtagna byggnadsmaterial. På så vis skulle fler få möjlighet att bo i eget hus. Begrepp som social ingenjörskonst och uttrycket "goda bostäder åt alla" härstammar från denna tid. Makarna Alva och Gunnar Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan vars sociala reformer, som trots att de ansågs kontroversiella i många kretsar, fick stort genomslag. Därmed lades grunden för det som kom att kallas folkhemsbygget med statsminister Per Albin Hansson i spetsen.
Tidigare hade byggnader getts ett utseende efter hur man föreställde sig att ett hus skulle se ut och likadana byggnader kunde ha helt olika användningar. Funktionalisterna förespråkade att varje byggnad skulle ha den form som funktionen krävde. Det innebar att fönster kunde placeras asymmetriskt i fasaden utifrån behovet av ljus inomhus, någonting som varit nästan omöjligt dessförinnan, både av tekniska och estetiska skäl. Arkitekterna experimenterade med platta tak. Gränsen mellan ute och inne suddades ut med väggar av glas. Ny teknik med armerad betong gjorde att byggnadskropparnas väggar inte längre behövde vara bärande. Det öppnade för stora glasade partier över hörn vilket varit omöjligt inom det traditionella byggandet med timmer och tegel. Bakom dessa tankar fanns också viljan att helt ta avstånd från äldre tiders regeltyngda stilarkitektur.
I Piteåtrakten finns få exempel på den renodlade 1930-talsfunkisen som man kan finna på många andra håll i landet. Här har stilen anpassats till lokala förutsättningar, träfasader och sadeltak är vanliga även på funktionalistiskt bebyggelse i Piteå. Under hela första hälften av 1900-talet användes också eternit som fasadmaterial.
Karaktäristiskt
Funktionalismens arkitektur saknar dekorationer och ornamentik. Fasader saknar knutbrädor och omfattningar kring fönster och dörrar. Alla tillägg som enbart var till för att försköna bannlystes.
Ljusa slätputsade fasader eller fasader klädda med stående locklistpanel kännetecknar funkisen. Eternitfasader, med sin eviga hållbarhet (eternit från engelskans eternity) hör också till funktionalistiskt byggande.
Fönster med mittpost utan spröjs eller foder och med ett tunt listverk är ofta målat i brunt eller grönt. Stora perspektivfönster eller små runda fönster förekommer också.
Platta tak eller flacka pyramidtak täckta med plåt eller tegel är typiska. Eftersom det platta taket är mindre praktisk i norr eftersträvas ett utseende som åtminstone ger illusionen av ett platt tak.
Balkonger är ofta byggda över hörn och balkongfrontens finkorrugerade plåt har en böjd form. Räcken och beslag är gjorda av smidesjärn.
Entrétrappan har ett enkelt smidesräcke och ovanför dörren skjuter ett skärmtak ut från fasaden Träräcken, konsoler eller farstukvistar är mycket ovanliga på funkishus.
Även interiören kan bära tydliga spår av funktionalism, både i nyproduktion och redan befintlig bebyggelse. Spegeldörrar blev omoderna och kläd- des in med masonitskivor. Listverk och invändiga fönsteromfattningar uteslöts.
Bostadens standard höjdes och rinnande vatten och wc blev allt vanligare. Kokvrån, arbetsköket och den separata matplatsen såg dagens ljus.
Tänkvärt
Det viktigaste att tänka på när det gäller funkishus är att undvika dekorativa element. Renodla istället den sparsmakade enkelheten. Det går aldrig att göra om funkishuset till en allmogestuga om än försök gjorts genom att fönster klätts med foder och försetts med spröjs, paneler rödmålats och entréer fått dekorerade farstukvistar. Proportionerna, volymen och fönsterplaceringen avslöjar ändå att huset är helt och hållet modernt och byggt efter moderna föreställningar. Utveckla istället den funktionalistiska formen för en bättre helhetsverkan.
Färgsättningen på funkishus är alltid ljus. Fasader, oavsett om de är putsade med kalkbruk eller klädda med locklistpanel, ska ha en ljus grön eller gul färg, vita fasader ska vara brutna med något pigment för att få en varmare ton. Eternitplattor är vanligtvis ljusgrå eller ljusgula.
Fönsterbågar målas i mörkare oljefärger, grönt och rött är vanliga kulörer.
Var rädd om platta utskjutande tak, om de behöver stöttning i form av konsoler eller stag så använd lätta smideskonstruktioner som inte är så iögonfallande. Underhåll tegeltak, ersätt trasiga tegelpannor. Undvik bandfalsade plåttak och plåttak med tegelprofil.
