Innehåll

1.     Inledning. 3

1.1      Vad är en samrådsredogörelse. 3

1.2      Samrådsskedet 3

1.3      Vilka har svarat?. 3

2      Inkomna yttranden. 4

2.1      Statliga myndigheter 4

2.1.1      Luftfartssverket 4

2.1.2      Boverket 4

2.1.3      Energimyndigheten. 4

2.1.4      Sveriges geologiska undersökning, SGU.. 4

2.1.5      Sjöfartsverket 4

2.1.6      Försvarsmakten. 5

2.1.7      Trafikverket 5

2.1.8      Svenska Kraftnät 6

2.1.9      Havs- och vattenmyndigheten, HaV.. 6

2.1.10    Länsstyrelsen. 7

2.2      Kommuner 9

2.2.1      Arvidsjaur kommun. 9

2.3      Bolag, organisationer och föreningar 10

2.3.1      Önusberget Vind AB.. 10

2.3.2      Åträsk Bygdeförening. 11

2.3.3      Svea vind Offshore. 11

2.3.4      Svensk Vindenergi 12

2.3.5      Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) 13

2.3.6      Svensk Vindkraft 13

2.3.7      Vattenfall Eldistribution AB.. 14

2.3.8      Fu-Gen. 15

2.3.9      Svevind. 16

2.4      Privatpersoner 18

2.4.1      Yttrande privatperson 1. 18

2.4.2      Yttrande privatperson 2. 18

2.4.3      Yttrande privatperson 3. 18

2.4.4      Yttrande privatperson 4. 19

2.4.5      Yttrande privatperson 5. 19

2.4.6      Yttrande privatperson 6. 19

2.4.7      Yttrande privatperson 7. 19

2.4.8      Yttrande privatperson 8. 20

2.4.9      Yttrande privatperson 9. 20

2.4.10    Yttrande privatperson 10. 20

2.4.11    Yttrande privatperson 11. 20

2.4.12    Yttrande privatperson 12. 20

2.4.13    Yttrande privatperson 13. 21

2.4.14    Yttrande privatperson 14. 21

2.4.15    Yttrande privatperson 15. 22

2.4.16    Yttrande privatperson 16. 22

2.4.17    Yttrande privatperson 17. 22

2.4.18    Yttrande privatperson 18. 23

2.4.19    Yttrande privatperson 19. 24

2.4.20    Yttrande privatperson 20. 24

2.4.21    Yttrande privatperson 21. 24

3      Övriga justeringar. 25

Inledning

1.1    Vad är en samrådsredogörelse

Samrådsredogörelse ingår som en bilaga till granskningsversionen av revideringen av vindbruksplanen. Syftet med en samrådsredogörelse är att beskriva hur samrådet har bedrivits och visa vilka förändringar som föranletts av samrådet. En samrådsredogörelse ska även bemöta och redovisa synpunkter som inkommit. Ansvariga politiker och tjänstemän har läst och diskuterat de inkomna yttrandena. I denna samrådsredogörelse redovisas en sammanvägning av samrådssvaren för att underlätta läsbarhet och analys.

1.2    Samrådsskedet

Samråd för Piteås förslag till revidering av vindbruksplan pågick under perioden 20211012-20211222, i syfte att ge medborgare, föreningar och olika parter möjlighet att yttra sig om planförslaget. Samrådet annonserades 20211012 i Piteå-Tidningen, Norra Västerbotten och NSD. Ett pressmeddelande gick ut samma dag. Ambitionen var att tillsammans med olika intressegrupper skapa tillfällen att diskutera innehållet i planen. På grund av rådande omständigheter (COVID19) har möjligheten till diskussion begränsats. Att engagera kommuninnevånarna är en stor utmaning och kommunen jobbar med ett ständigt utvecklingsarbete inom det området. Öppet hus i Stadsporten genomfördes 20211102 där medborgare hade möjlighet att träffa handläggare och politiker och diskutera innehållet i planen. Reportage i Piteå-tidningen och via lokalradio publicerades också under samrådsperioden.

Innan handlingarna var färdigställda har planen kommunicerats och ett antal särskilda och allmänna möten och workshops genomförts. Samrådshandlingar har funnits tillgängliga i Stadshusets foajé, Stadsbiblioteket, Stadsporten samt via kommunens hemsida. Inkomna synpunkter har kunnat lämnas via webben samt skriftligen, även inkomna synpunkter via mail och telefon har registrerats.

1.3    Vilka har svarat?

Under perioden för samråd har 40 yttranden inkommit.

Statliga myndigheter                                9

Kommuner                                               1

Bolag, organisationer och föreningar       9

Privatpersoner                                          21

2    Inkomna yttranden

För att underlätta läsningen har nedanstående yttranden sammanfattats och redovisas inte alltid i sin helhet, utan är till viss del förkortade. Alla inkomna yttranden i sin helhet finns registrerade hos Piteå kommun.

2.1    Statliga myndigheter

2.1.1     Luftfartssverket

LFV har i egenskap av sakägare för CNS-utrustning inget att erinra mot LIS-planen.

Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet.

I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. På grund av nytillkomna satellitbaserade inflygningsprocedurer på Sveriges flygplatser har LFV utökat influensområdet för hinderytor till 90 km från flygplats för att även täcka in de hinderytor som är förknippade med dessa procedurer.

Svar till yttrande: Yttrandet noteras och kommer att tas i beaktande vid eventuella etableringar.

2.1.2     Boverket

Boverket har inga synpunkter med anledning av Piteå kommuns ”samråd om revidering av vindbruksplan i Piteå kommun”.

2.1.3     Energimyndigheten

Energimyndigheten lämnar eventuellt yttrande i samrådet till Länsstyrelsen.

2.1.4     Sveriges geologiska undersökning, SGU

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tagit emot planremiss. Som ett led i SGUs arbete med att effektivisera myndighetens remisshantering avger SGU generellt sett inte yttranden i denna typ av ärenden. SGU avstår därför från att yttra sig och hänvisar till sina allmänna riktlinjer och checklistor.

Svar till yttrande: Yttrandet noteras och SGU:s riktlinjer kommer att tas i beaktande vid eventuella etableringar.

2.1.5     Sjöfartsverket

Sjöfartsverket lämnar yttrande i samrådet till Länsstyrelsen som sammanställer myndigheternas synpunkter på samrådsunderlaget.

2.1.6     Försvarsmakten

Försvarsmakten kan utifrån detaljeringsgraden i detta skede inte ta ställning till omfattningen av en eventuell skada på riksintresse för totalförsvarets militära del som uppförande av vindkraft enligt den reviderade vindbruksplanen kan ha. Försvarsmakten behöver ta ställning i varje enskilt fall avseende vindkraftsetablering och önskar delta i samråd gällande kommande vindkraftsetableringar.

Svar till yttrande: Yttrandet noteras och Försvarsmaktens ställningstagande kommer att tas i beaktande vid eventuella etableringar.

2.1.7     Trafikverket

Enligt handlingarna har negativa synpunkter inkommit kring ökad trafikbelastning på vägar och vägskador till följd av pågående etableringar av vindkraft i kommunen. Trafikverket vill informera om att det till Trafikverket även inkommit synpunkter kring hastighetsöverträdelser vilket leder till bristande trafiksäkerhet och otrygga boendemiljöer.

Trafikverket kan konstatera att det i delar av del 2 av vindbruksplanen finns information som inte är uppdaterad. Exempelvis stämmer inte den bärighetsklass som anges (BK1) utan stora delar av det viktiga transportnätet som pekas ut i miljökonsekvensbeskrivningen har idag bärighetsklass BK4 eller BK4 särskilda villkor. BK4 motsvarar 74 ton och BK4 med särskilda villkor 74 ton med dubbelmontage på vissa axlar. Kan antalet transporter i samband med vindkraftsetableringar minimeras genom att öka transporter med 74 ton fordon?

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen skulle en maximal utbyggnad av landbaserad vindkraft enligt vindbruksplanen teoretiskt alstra sammanlagt över 400 000 transporter. Hur påverkas transporterna av revideringen av vindbruksplanen? Förväntas mängden transporter minska eftersom antalet områden utpekade som lämpliga för vindkraft minskar samt att maxhöjden för vissa områden regleras?

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas viktiga transportvägar under byggskedet. En transportväg som saknas är väg 501 Blåsmark-Svensbyn.

I del 1 av vindbruksplanen står det att samråd ska hållas med Trafikverket vid projekt i anslutning till allmän väg eller järnväg. Trafikverket anser att samarbete kring etableringar i ett tidigt skede innan formella samråd är av stor vikt för att uppnå en god samplanering.

Det saknas en redovisning av riksintresse för kommunikationer avseende flyg - Luleå flygplats i del 2 planeringsförutsättningar.

Trafikverket redovisar även generella synpunkter om transporter kopplat till vindkraftsetableringar.

Svar på yttrande: Piteå kommun har ett starkt intresse av att trafiksäkerheten är hög och att hastighetsöverträdelser inte ska ske. Kommunen vill gärna fortsätta och fördjupa samarbetet med ansvariga myndigheter såsom polismyndighet och trafikverket. Detta gäller även tidiga dialoger innan samråd.

Stycket om bärighetsklass tas bort från del 2, planeringsförutsättningar, då detta inte anses vara nödvändig information i vindbruksplanen. Vissa frågor exempelvis transporter och dess antal ligger i första hand hos verksamhetsutövaren att svara på i tillståndsprocessen.

Redovisning av väg 501 införs i MKB.

Redovisning av riksintresse för kommunikationer avseende flyg - Luleå flygplats anses redovisade i planunderlaget via MSA-ytor.

Kommunen tackar för de generella synpunkterna om transporter och kommer att beakta dessa vid eventuella etableringar.

2.1.8     Svenska Kraftnät

I Piteå kommun har Svenska Kraftnät tre 400 kV-ledningar tillhörande transmissionsnätet för el samt transmissionsnätsstationen Råbäcken. Från Råbäcken löper två kraftledningar norrut respektive söderut genom kommunen. Kommunens västra del korsas av ytterligare en kraftledning.

Svenska kraftnät önskar att Piteå kommun tar motsvarande hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid stamnätsledningar som Svenska kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar.

Så länge våra rekommendationer beaktas har Svenska Kraftnät inga invändningar mot aktuell plan.

Svar till yttrande: Kommunen fortsätter att beakta Svenska Kraftnäts rekommendationer vid framtida planering av ny bebyggelse.

2.1.9     Havs- och vattenmyndigheten, HaV

Vindbruksplanen gör en områdesklassning av områden som är Lämpliga eller Olämpliga för etablering av storskalig vindkraft. När det gäller havsområdet, så klassas det i sin helhet som olämpligt för vindkraft. Vindbruksplanen pekar även ut Utredningsområden i havet, H1 och H2, i enlighet med tidigare kommunalt beslut (Planprogram för Tärnans grund och Klockgrundet 2007). Utredningsområdena är områden som uppges innefatta flera till vindbruk motstående intressen och bedöms att med fördjupad kunskap kunna klassas som antingen Lämpliga eller Olämpliga för vindbruk.

Havs och vattenmyndigheten har tagit fram förslag till havsplan för Bottniska viken. Regeringen förväntas ta beslut om havsplanen inom kort. De två föreslagna utredningsområdena i vindbruksplanen, H1 och H2, ligger inom område B104 i förslag till havsplan för Bottniska viken. I område B104 anges generell användning och i delar sjöfart. För området anges att

riksintresseanspråk för totalförsvaret ges företräde enligt 3 kap. 10 § miljöbalken framför riksintresseanspråk för vindbruk. Även riksintresseanspråk för sjöfart ges företräde framför riksintresseanspråk för vindbruk i detta område och användningarna bedöms inte kunna samexistera.

Miljökvalitetsnormer för havsmiljön är normer enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 miljöbalken (1998:808) vilket innebär att det av översiktsplanen ska framgå på vilket sätt dessa har följts enligt 7 kap. 3 § första stycket 1 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). De tema och geografiska områden som behandlas i föreliggande vindbruksplan relaterar till miljökvalitetsnormerna för havsmiljön, vilket gör att dessa är relevanta att behandla. Hanteringen av miljökvalitetsnormer för havsmiljön behöver utvecklas i planförslaget. Se Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2012:182 samt Åtgärdsprogram för havsmiljön3.

Svar till yttrande: Kommunen tackar för lämnade synpunkter och riktlinjer. Sedan samrådsutställningen har regeringen tagit beslut om havs och vattenmyndighetens förslag till havsplaner. Gällande havsplan redovisar att samexistens av riksintresse sjöfart och riksintresse vindbruk inte är möjlig och att riksintresse för sjöfart ges företräde. Med avseende på beslutet tas utredningsområdena H1 och H2 bort från vindbruksplanen.

Generellt gällande frågan om påverkan på miljökvalitetsnormerna behöver dessa alltid beaktas. Exploatering vid vattendrag som idag inte uppnår god status får inte innebära att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsnormerna försämras. Ytterligare redovisning bedöms inte nödvändig på denna översiktliga nivå.

2.1.10  Länsstyrelsen

Samrådshandlingarna är utformade som ett slags tilläggsbeslut som ska läsas tillsammans med det gällande tematiska tillägget från 2014. För att uppfylla Plan- och bygglagens tydlighetskrav rekommenderarar Länsstyrelsen att de antagna ändringarna redovisas i de planhandlingar som är föremål för revidering.

Det framförs att landskapsanalysen vägt tyngre vid revideringen av planen än den gjorde 2014. Länsstyrelsen anser att kommunens nya bedömningar gällande vissa områdens tålighet för verkshöjder, behöver kompletteras med motiv och metod hur ny avgränsning och slutsatser kommits fram till. Exempelvis hur skillnader i omgivningspåverkan mellan medelintensivt rött blinkande ljus och högintensivt vitt blinkande ljus på nacellen uppskattats vara avgörande för de nya avgränsningarnas lokaliseringar.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen skulle en maximal utbyggnad av landbaserad vindkraft enligt vindbruksplanen teoretiskt alstra sammanlagt över 400 000 transporter. Hur transporterna påverkas av revideringen av vindbruksplanen kan behöva belysas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Länsstyrelsen konstaterar att det har skett förändringar i lagstiftningen för bland annat vindkraftsprövning som innebär att i de planhandlingar som upprättades 2014 görs hänvisningar till ändrade eller inaktuella lagrum.

Om man ändå har bestämt sig för att använda det gamla underlaget behöver det vara tydligare om vilka förändringar man gör, i jämförelse med det gamla underlaget.

Kommunen uppger följande ”Områden av riksintresse för rennäringen har undantagits från utpekande som lämpliga för vindbruk”. Länsstyrelsen utgår från att områden av riksintresse för rennäringen är undantagna, men på grund av att kartorna i b.la. handlingen ”Revidering vindbruksplan” endast är av översiktligt slag är det svårt att närmare avgöra om så verkligen är fallet. Länsstyrelsen kan t. ex. inte helt utesluta att det inom område L7, det av kommunen utpekade lämpliga området för vindkraft, kan finnas en flyttled av riksintresse. På grund av kartornas översiktlighet är detta svårt att bedöma.

Länsstyrelsen konstaterar att ett område utpekat som lämpligt för vindkraftsetableringar ligger inom den beslutade riksintressekorridoren för Norrbotniabanan. Korridoren är utpekad som riksintresse för kommunikationer, enligt 3 kap 8 § Miljöbalken, och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningen.

Trafikverket har nu påbörjat planeringen av Norrbotniabanan norr om Skellefteå. Det är viktigt att nya vindkraftsetableringar inte påverkar tillkomsten av Norrbotniabanan.

Länsstyrelsen och Försvarsmakten kan utifrån detaljeringsgraden i detta skede inte ta ställning till omfattningen av en eventuell skada på riksintresse för totalförsvarets militära del som uppförande av vindkraft enligt den reviderade vindbruksplanen kan ha.

Länsstyrelsen konstaterar att riksintresseområden för kulturmiljö är undantagna då de bedömts som olämpliga för vindkraft. Men man får inte heller skada ett riksintresse genom en etablering utanför dess gränser som påverkar negativt. Detta framgår inte i underlaget.

Områden av riksintressen ska ses ur ett landskapsperspektiv och rennäringens utpekade riksintresseområde vid Blåsmark är ett trivselområde för renarna. Det måste finnas funktionella samband mellan de olika riksintresseområdena när områden lämpliga för vindbruk bedöms.

MKB:n från 2014 bedöms av kommunen som fortsatt fullgod och har inte ändrats, dock anser Länsstyrelsen att det även behövs en viss anpassning av MKB:s text och kartor (exempelvis Figur 1 Områdesindelning i vindbruksplan)

Planen bör kompletteras med en beskrivning av de geologiska och topografiska förhållandena inom utpekade områden samt en översiktlig beskrivning av förutsättningar för jordrörelser inom dessa.

Länsstyrelsen anser att kulturmiljöfrågor behöver utvecklas inför framtida översiktsplanering.

De vindkraftsområden som i översiktsplanen föreslås ligga i närheten av det redan tillståndsgivna Markbygden-området kan tillsammans innebära ökad risk för kumulativa effekter för rennäringen.

Svar till yttrande:

Länsstyrelsen kommenterar att revideringen påverkar antalet transporter och att kommunen kunde ha belyst förändringen i miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunen anser att det i en översiktlig plan är svårt i närmare detalj att beräkna exempelvis antalet transporter, miljöpåverkan exempelvis grumling och buller, påverkan på miljökvalitetsnormer, då detta är beroende på exempelvis kraftverkens storlek, antal, placering. I det vidare arbetet med respektive bolags tillståndsansökan kommer dessa frågor att synliggöras och bedömning av bl.a. kommunen kan ske inför tillståndsgivning.

Avseende påverkan på riksintressen, ex. rennäring, kulturmiljö och kommunikation samt vindkraft anser kommunen att detta är skäligt utrett i förslaget. Påverkan och värdering av riksintressen såsom rennäring, kulturmiljö, kommunikation, Försvarsmaktens intressen kommer att tas i beaktande vid eventuella etableringar och dess tillståndsförfarande. Ytterligare redovisning bedöms inte nödvändig på denna översiktliga nivå. Avseende landskapsperspektiv delar kommunen länsstyrelsens synpunkt gällande att funktionella samband mellan riksintressen ska vara lämpliga. Vid bedömning av etablering kommer dessa frågor att beaktas.

För läsbarhet ändras planhandlingarna så att det tydliggörs vad förändringarna innebär samt vad som ersätts.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande lämnat medskick till framtida översiktsplanering för vindbruk, kommunen tackar och kommer att ta dessa i beaktande vid etableringar och framtida arbete.

I områden inom eller i närhet av riksintresse för rennäringen ska stor försiktighet råda vid nyetableringar. I det vidare arbetet med respektive bolags tillståndsansökan ska dessa frågor synliggöras.

Komplettering av kunskapsunderlaget avseende bland annat natur- och kulturvärden, geotekniska förhållanden och risker, dagvattenhantering, dricksvattenförsörjning och avloppsförsörjning, kulturmiljö, rennäring, trafikfrågor kommer att ske i kommande tillståndsprocess.

2.2    Kommuner

2.2.1     Arvidsjaur kommun

Arvidsjaurs kommun är fortsatt negativ till den utbyggnad av vindkraft som skett i samband med Markbygden etapp 2.

Precis som Piteå kommun beskriver har den tekniska utvecklingen av vindkraftverk inneburit att det idag är möjligt att uppföra verk på 300 meter. Om Piteå kommun inte väljer att begränsa längden på vindkraftverken även inom etapp 2 så anser kommunen att effekterna av att tillåta verk upp till 300 meter behöver utredas närmare innan vindbruksplanen antas. Precis som Piteå kommun skriver i planen så "utgör vindkraftverk starkt dominerande inslag i landskapsbilden på grund av kraftverkens storlek, bladens rörlighet och varningsbelysning"(s. 41, del 2 Planeringsförutsättningar).

Kommunen ser en risk för negativ påverkan på såväl Arvidsjaurs flygplats, närboende, rennäring, landskapsbilden samt upplevelse- och naturturismen. Piteå kommun lyfter även själva att "en attraktiv landskapsupplevelse är en grundläggande resursför att locka flerfritids- och fastboende till kommunen. Landskapet är en resursför utveckling av lokal upplevelseturism och besöksnäring" (s. 8, del 2 Planeringsförutsättningar). Arvidsjaurs kommun instämmer i detta och vill därför återigen påpeka risken för negativ inverkan inom ovanstående nämnda områden till följd av planens utpekade områden.

Klagomål om störande buller från befintlig vindkraftspark har redan inkommit från boende i Långnäs.

Svar till yttrande: Vindkraft är en mellankommunal fråga där Piteå anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Oberoende produktion av energi är även en säkerhetsfråga. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen, som bl.a. inneburit nya arbetstillfällen, teknisk utveckling, förbättrad infrastruktur och samhällsservice.

Eventuella risker för negativ påverkan för såväl Arvidsjaurs flygplats, närboende, rennäring, prövas i tillståndsprocessen. Avseende landskapsbilden samt påverkan på upplevelse- och naturturismen är det svårt i en översiktlig plan att förutse eventuella konsekvenser, Piteå kommun förstår oron och anser att dessa frågor bör behandlas vid etablering.

Avseende klagomål på exempelvis buller eller ljus föreslår kommunen att Arvidsjaur hänvisar dessa till Piteå kommuns miljö och tillsynsnämnd för vidare utredning.

2.3    Bolag, organisationer och föreningar

2.3.1     Önusberget Vind AB

Bolaget anger i sin skrivning att det tydligt bör framgå i den reviderade vindbruksplanen att en förutsättning för ytterligare vindkraftsetableringar är att dessa kan genomföras utan negativ påverkan på produktion eller i övrigt vad gäller redan tillståndsgivna vindkraftverk

ÖBV ser vidare en risk för kumulativ påverkan om ytterligare etableringar tillkommer med potentiella bekymmer i tillsynshänseende som följd.

Slutligen anges det att i samrådsunderlaget återfinns information som är felaktig och/eller som är i behov av uppdateringar vad gäller tillståndsstatus för Markbygden. Det betonas särskilt:

- att etapp 3 för Markbygden, sedan det att tidigare vindbruksplan antogs 2014, erhållit lagakraftvunnet tillstånd under miljöbalken (miljötillstånd);

- att igångsättningstiden för etapp 3 förlängts t.o.m. 31 December 2026, dels genom ändring av regeringens tillåtlighetsbeslut, dels genom separat meddelat beslut under miljöbalken som vunnit laga kraft; samt

- att regeringen, genom justering av sitt tillåtlighetsbeslut, beslutat att förlänga giltighetstiden för samtliga etapper i Markbygden, innefattande även etapp 3.

Svar till yttrande: Kommunen anser att eventuella ytterligare vindkraftsetableringar samt risker för kumulativ påverkan ska regleras i tillståndsansökan.

I de olika lämnade tillstånden för Markbygden finns möjlighet att förlänga tillåtelsetiden, justera tillåtlighetsbeslut etcetera Ansvaret att ta fram relevanta handlingar ligger dock på respektive tillståndsägare/bolag. Regeringens lämnade tillåtlighet samt gällande tillstånd säkerställer bolagens möjlighet att etablera på platsen och påverkas inte av denna revidering.

Avseende felaktig information i samrådsunderlaget skrivs ingenting om förlängningar etcetera. Synpunkten föranleder inga förändringar i planhandlingen.

2.3.2     Åträsk Bygdeförening

Åträsk bygdeförening motsätter sig utbyggnaden av vindkraftparken i område L4 Maniliden och L5 Gråberget. Föreningen anger i sin skrivelse att vindkraftverken förstör boendemiljön med buller och även förstör rekreationsvärdet i den skogsmiljö där de står. Föreningen framför också att många störs av blinkande ljus, både av skuggorna vid solnedgång och – uppgång och av de röda blinkljusen på nätterna.

Förening framför att satsningar på förnybar energi är i grunden positiva och värda att bejaka, men att alltför sällan har konflikten med andra intressen tagits på tillräckligt stort allvar.

Svar till yttrande: Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden. I planeringsförutsättningarna (del 2) har en avvägning och en bedömning vad gäller egenskaperna för lämpliga områden därför gjorts. I planeringsförutsättningarna beskrivs vad som särskilt ska beaktas inom respektive område. Komplettering av kunskapsunderlaget avseende bland annat natur- och kulturvärden, geotekniska förhållanden och risker, buller och hindersmarkering samt skuggor ska ske i kommande tillståndsprocess vid en eventuell etablering.

2.3.3     Svea vind Offshore

Svea Vind Offshores synpunkter avser de delar av vindbruksplanen som avser havsbaserad vindkraft.

Tillståndsprocessen för vindkraft är omfattande och tar tid. Svea Vind Offshore ansöker idag om tillstånd upp till 350 m och en preliminär bedömning är att det också denna storlek på verk som skulle vara aktuell för etablering inom de vattenområden som är utpekade inom Piteå kommuns vindbruksplan.

Havsbaserad vindkraft är betydligt dyrare än landbaserad vindkraft sett till fundament, vindkraftverk, installation mm. Detta vägs upp av en ofta mycket god vindresurs. För att kunna använda denna vindresurs på ett effektivt behöver dock bästa möjliga teknik kunna användas. Detta är en förutsättning för att projekten ska kunna realiseras utifrån ett finansiellt perspektiv.

Av de anledningar som omnämns ovan kan det konstateras med säkerhet att en höjdbegränsning på 150m för de havsbaserade områdena i Piteå kommuns vindbruksplan kommer att leda till att projekten inte kommer att kunna realiseras.

Svar till yttrande: Piteå anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen, som bl.a. inneburit nya arbetstillfällen, teknisk utveckling, förbättrad infrastruktur och samhällsservice.

Piteå Kommun anser sig ha god förståelse och stor erfarenhet av vindkraftsetableringar i och med de omfattande etableringar som gjorts i kommunen. Kommunen förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden. Detta ansvar föreligger oberoende på eventuella etableringsprojekts storlek.

Sedan samrådsutställningen har regeringen tagit beslut om havs och vattenmyndighetens förslag till havsplaner. Gällande havsplan redovisar att samexistens av riksintresse sjöfart och riksintresse vindbruk inte är möjlig och att riksintresse för sjöfart ges företräde. Med avseende på beslutet tas utredningsområdena H1 och H2 bort från vindbruksplanen.

2.3.4     Svensk Vindenergi

Svensk Vinderenergi redovisar sina viktigaste synpunkter:

Teknikutvecklingen med högre och mer effektiva verk ger lägre kostnad och lägre påverkan på djur, natur och människor per producerad kWh. Den innebär också att fler platser kan vara relevanta ur ett vindkraftsperspektiv, även i Piteå kommun

Begränsningen till 150 m totalhöjd innebär ett nej till modern och effektiv vindkraft. Det minskar möjligheterna att förse industri- och transportsektorerna med den förnybara elektriciteten med låg produktionskostnad som de behöver för att klara sin klimatomställning.

Vindkraftverkens höjd är främst en fråga om påverkan på djur, natur och människor som bäst hanteras i länsstyrelsens miljöprövning. Dessutom motverkar tidiga begränsningar möjligheten att leva upp till Miljöbalkens krav på att använda bästa möjliga teknik.

Det svenska regelverkets krav på högintensiv hinderbelysning bidrar till att kommuner inte tillåter vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter. Vi anser att regelverket bör anpassas till internationella riktlinjer, så att det räcker med medelintensivt rött ljus upp till 315 meters totalhöjd. Utöver det bör såväl behovsstyrd hinderbelysning som siktbaserad dimning av hinderljuset tillåtas. Behovsstyrd hinderbelysning innebär att hinderbelysningen kan vara släckt när inget flygplan är i närheten. Med siktbaserad dimning kan ljuset dämpas vid god sikt. Båda teknikerna finns tillgängliga och används i andra länder.

Den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad anger ett utbyggnadsbehov av vindkraft i Norrbottens län på 10 TWh. Restriktioner som försvårar utbyggnad av vindkraft motverkar strategin

Svar till yttrande: Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden.

Frågan om hindersmarkering är en viktig del i hanteringen av den kommunala tillstyrkan.

2.3.5     Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL)

Svenskt landskapsskydd redovisar ett antal synpunkter gällande att kommunen ska se till helheten inom etableringsfrågor gällande vindkraft, däribland,

MKB, kommunala vetot, tätbefolkning, livscykelanalys, ljudberäkningar, vindkraftsverkens höjd

Svar till yttrande: För Piteå kommun är det viktigt att en helhetssyn alltid beaktas i samband med etableringsfrågor. De flesta av föreningens synpunkter regleras i samband med tillståndsprocessen. I det här skedet anses inte ytterligare utredningar nödvändiga på den översiktliga nivå som ett tematiskt tillägg är.

2.3.6     Svensk Vindkraft

Svensk vindkraft vill påpeka följande:

Föreslagna höjdbegränsningar gällande 150 meter innebär i praktiken att områden som av kommunen pekas ut som lämpliga kommer att bli obrukbara för vindkraft.

Höjdbegränsning om 150 meter gällande havsbaserad vindkraft innebär att möjligheterna för etablering kan elimineras. Det pågår planer i Bottenviken för etablering till havs men utifrån hur långa tillståndsprocesserna är finns det sannolikhet att byggandet av 150 metersverk till havs inte kan genomföras på grund av den snabba teknikutvecklingen i turbinverksamheten.

vad gäller omgivningspåverkan från olika typer av hinderbelysning och dess påverkan på kringboende.

Vindkraftverk påverkar landskapsbilden. Om detta är positivt eller negativt är en estetisk fråga som var och en har att ta ställning till. Däremot hur stor påverkan blir, beroende på verkens höjd och antal kan inte sägas vara fastslaget.

Det är positivt att gällande givna tillstånd eller områden som omfattas av regeringens tillåtlighet i nuläget inte berörs. Däremot väcks frågor om eventuella förlänganden av gällande tillstånd kommer att påverkas. Detta är oklart i dokumentet vilket försätter vindkraftsprojektörer i en fortsatt rättsosäker position där kommunens ställningstagande kan variera från tid till annan.

I det reviderade förslaget har arean för möjliga etableringar minskat, dock framgår det inte med hur mycket.

Avslutningsvis kan konstateras att kommunens intention med en reviderad vindbruksplan är god. Piteå är också en av de kommuner som på ett förtjänstfullt sätt verkar för att möta klimatutmaningarna och bidrar stort till den svenska energiförsörjningen. Däremot visar de föreslagna revideringarna i Vindbruksplanen att kommunen har bristande kunskaper gällande förutsättningar och villkor för vindkraft. Svensk Vindkraft rekommenderar därför starkt att kommunen tar in sakkunnig expertis inom området inför framtagandet av det dokument som kommer att ställas ut för allmänheten.

Svar till yttrande: Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden. Frågan om hindersmarkering är en viktig del i hanteringen av den kommunala tillstyrkan.

I de olika lämnade tillstånden för Markbygden finns möjlighet att förlänga tillåtelsetiden, justera tillåtlighetsbeslut etcetera. Ansvaret att ta fram relevanta handlingar ligger dock på respektive bolag. Regeringens lämnade tillåtlighet samt gällande tillstånd säkerställer bolagens möjlighet att etablera på platsen och påverkas inte av denna revidering.

Piteå Kommun anser sig ha god förståelse och stor erfarenhet av vindkraftsetableringar i och med de omfattande etableringar som gjorts i kommunen. Revideringen hänsyftar till att styra tillkommande etableringar utifrån denna erfarenhet samt bedömning av lämplig användning av mark och vatten i kommunen.

2.3.7     Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution flygbesiktigar alla luftledningar med en spänning från 11 kV och uppåt. Luftfartsavdelningen på Transportstyrelsen har utgett en rekommendation om hinder i närheten av kraftledningar. Transportstyrelsens ståndpunkt är: för att säkerställa flygsäkerheten vid kraftledningsinspektion bör hinder i kraftledningens närhet vara så få som möjligt. Rekommendationen för hinder vid kraftledningar gäller även vindkraftverk och avstånden bör då räknas från rotorspets, eller det som annars finns närmast kraftledning, ett avstånd på 200 meter. Dock gäller alltid att ett hinder skall placeras på sådant avstånd från luftledning att ingen del kan nå luftledningen vid ett eventuellt fall.

Vattenfall Eldistribution anser att planhandlingarna behöver kompletteras med:

Vid placering av vindkraftverk i närheten av Vattenfall Eldistribution elnätanläggningar ska Vattenfall Eldistributions riktlinjer för säkerhetsavstånd mm följas på sidan 11 i ”Del 1 Vindbruksplan”,

Vattenfall Eldistribution har elnätanläggningar med beteckningen regionalt elnät och lokalt elnät med en spänningsnivå på 0,4 kV till 145 kV, både ledning i luft och ledning i mark, inom Piteå kommun på sidan 24 i ”Del 2 Planeringsförutsättningar”.

Svar till yttrande: Kommunen anser att inkomna synpunkter gällande placering och dess påverkan ska regleras i tillståndsprocessen där respektive bolag som ansöker har att redovisa bl.a. miljökonsekvenser. Avseende elnätsanläggningar görs en komplettering.

2.3.8     Fu-Gen

I revideringen föreslås inrättandet av nya LH-områden, där en maximal höjd av 150 meter föreslås på vindkraftverken. Det innebär i praktiken att man omöjliggör etablering av vindkraftsparker på de områdena. Kostnaderna att producera el med vindkraftverk med en totalhöjd av 150 meter är för höga i förhållande till produktionen för att investerare ska vara beredda att ta den kostnaden. Verk med totalhöjd på 150 meter kan helt enkelt inte byggas av ekonomiska skäl och därför har de flesta tillverkare av vindkraftsturbiner fasat ut dessa små verk ur sitt sortiment. Tekniken för vindkraftverk har utvecklats snabbt. Idag är tornen högre och större samt turbinerna betydligt mer effektiva. Genom att göra vindkraftverken större producerar de betydligt mer el, och nyttjandet av den yta man tar i anspråk blir därmed effektivare.

 Vi noterar att en relativt grov gränsdragning är gjord mellan det så kallade skogslandskapet och landskapet öster om den. Skogslandskapet beskrivs som mer tåligt för vindkraft, samtidigt som området öster därom inte klarar av verk högre än 150 meter utifrån visuella intryck och störningar från hinderbelysning. Gränsen känns ologiskt dragen i relation till hur verkligheten ser ut. LH-områdena ligger tydligt i skogslandskap med undantag av ett område (LH5) som är myrmark.

 Inriktningen för investeringar i området är verk med behovsstyrd hindersbelysning – som tänds vid behov och i övrigt är släckta och är därför inte störande på det sätt som beskrivs i handlingen.

 Vår uppfattning är, att med eventuell framtida tillåtlighet av behovsstyrd hinderbelysning, så borde höjdbegränsningar om 150 meter och med det också LH områden inte införas

 FU-Gen efterfrågar planer för hantering av ökad elproduktion och dess leverans och möjliga lösningar för lagring.

 Idag finns det i Markbygden ca 300 landbaserade vindkraftverk. Av de kommunala tillstånden att bygga 1 200 vindkraftverk är 1101 planerade i Markbygden. Teknikutvecklingen innebär dock att det totala antalet verk i Markbygden blir avsevärt färre än vad som avsågs för 15 år sedan. Möjligheten att bygga mindre parker på andra håll i kommunen bör finnas kvar för att tillgodose såväl nuvarande som kommande behov av elproduktion. Mindre vindkraftsparker ger också mindre miljöpåverkan och har större förutsättningar att ta hänsyn till biologisk mångfald, kulturlandskap och naturvärden än vad man klarar i större parker. Vindbruksplanen från 2014 och även formuleringarna i revideringen lyfter detta.

 I analysen av de 300 resta vindkraftverken i Markbygden och i en planering för kommunens ekonomiska och befolkningsmässiga utveckling bör positiva faktorer lyftas, inte minst i revideringen av Vindbruksplanen

 Svar till yttrande: Piteå anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen, som bland annat inneburit nya arbetstillfällen, teknisk utveckling, förbättrad infrastruktur och samhällsservice.

 Piteå kommun har tagit ett stort ansvar gällande vindkraftsutbyggnaden i Sverige och har därigenom väl bidragit samt bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål. Med avseende på de etableringar som skett i kommunen har behovet för kommunen uppkommit att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden.

 Eventuella framtida förändringar av regler för hindersmarkeringar beaktas inte i vindbruksplanen.

 Avseende ökad elproduktion och dess leverans och möjliga lösningar för lagring anses inte ytterligare redovisning nödvändig på denna översiktliga nivå.

2.3.9     Svevind

Svevind ser positivt på att Piteå kommun uppmärksammar teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet, men ställer sig frågande till att Piteå kommun valt att bli än mer restriktiva i sin bedömning på grund av detta. Att Piteå kommun väljer att begränsa maxhöjden för vindkraftverk till 150 m för vissa områden omöjliggör en vindkraftsutbyggnad med bästa tillgängliga teknik.

 Teknikutvecklingen med högre verk ger många positiva effekter såsom förbättrad effektivitet vilket gör att allt fler platser kan vara relevanta ur ett vindkraftsperspektiv, även i Piteå kommun. Om vi ska nå Sveriges riksdagsbundna mål om en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 bör inte en revidering innebära att det blir färre lämpliga områden inom kommunen. Den nationella vindkraftstrategin för hållbar vindkraftsutbyggnad från 2021 pekar på ett utbyggnadsbehov av vindkraft i Norrbottens län på 10 TWh vilket motsvarar cirka 476 vindkraftverk (vardera 6MW). Om än inte de regionala planerna är färdiga så finns ett nationellt ställningstagande att utbyggnad av vindkraft är en nödvändighet, även i Norrbotten. Detta menar Svevind att Piteå kommun borde beakta i en revidering av vindbruksplanen.

 I samrådsunderlaget framgår att Piteå kommun fått ta del av allmänhetens synpunkter gällande befintliga vindkraftsetableringar. Svevind önskar att Piteå kommun tydligare beskriver hur de fått kommentarer gällande befintliga vindkraftsetableringar.

 Svevind menar att fler miljöeffekter borde utredas för att få en objektiv bild. Samtliga positiva och negativa, direkta eller indirekta miljöeffekter bör ingå i analysen, enligt 6 kap §2 miljöbalken. Svevind ställer sig frågande till att Piteå kommun gör en bedömning att revideringen av vindbruksplanen ger en minskad miljöpåverkan utan att ha utfört en objektiv bedömning av miljöeffekter. Denna revidering ger exempelvis negativa konsekvenser ur ett klimatperspektiv då det minskar möjligheter för produktion av förnyelsebar energi. Den beaktar inte heller Sveriges miljömål gällande minskad klimatpåverkan där Sveriges mål är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären till år 2045. Revideringen beskriver att högre verk sannolikt skulle ge större och mer vidsträckt påverkan på landskapet. Här menar Svevind att det är önskvärt att Piteå kommun beskriver vad detta antagande baseras på, exempelvis om en siktanalys eller liknande utförts.

Svevind anser att beskrivningen kring hindermarkeringsbestämmelser ger en missvisande bild över hur det kommer se ut i en vindkraftpark. Alla vindkraftverk kommer inte ha ett högintensivt vitt blinkande ljus enligt TFS 202:88, bilaga 5 (s. 19). Endast verk i ytterkant samt något verk som inte skyddas av de verk som utgör parkens ytterkant ska ha högintensivt blinkande ljus. Att notera är även att högre vindkraftverk medför färre verk inom samma yta. Detta medför i sin tur färre hinderljus. Beskrivningen angående hindermarkering bör därför justeras.

 Piteå kommun skriver att landskapsanalysen beaktats i högre grad i den nya analysen, med bakgrund i Landskapskonventionen (2011). Svevind menar dock att det finns många andra relevanta aspekter att väga in och att landskapsbilden får oproportionerligt stort utrymme. Vid val av lämpliga respektive olämpliga områden för vindkraft anser Svevind att olika faktorer bör vägas in såsom vindhastighet på högre höjder (med anledning av högre verk) samt graden av motstående intressen inom ett område. Svevind vill också poängtera att det som Piteå kommun klassat som olämpliga områden inte är homogena områden. Om än det finns naturvärden och andra intressen så täcker det sällan hela området. Det kan därav bli missvisande att bedöma hela området som olämpligt för vindkraftsutbyggnad. Vindkraftverk kan samexistera med andra intressen. Svevind undrar om benämningen ”olämpliga områden” är missvisande eftersom i en kommande miljöprövning kommer samtliga intressen vägas samman. Av planen antagen 2014 framgår också att kommunen är öppen för vindkraftsutbyggnad inom del av ”olämpliga områden” efter fördjupad kunskap om områdena. Svevind ser detta som positivt då det möjliggör fortsatt dialog om möjliga vindkraftsprojekt där vindtillgången är god.

 I förslaget till reviderad vindbruksplan anges att Skogsbygden är mer tålig för vindkraftsutbyggnad och därmed mer lämplig för detta ändamål. Det anges även en ”Gräns för skogsbygden” i karta över lämpliga respektive olämpliga områden för vindkraftsutbyggnad. Det är oklart exakt vilka faktorer som beaktats då denna gräns definierats. Svevind önskar en tydligare beskrivning av detta. Svevind ställer sig också frågande till att gränsen är en skarp linje. Såsom tidigare nämnts blir det viktigt att väga samman många faktorer vid bedömning av miljöeffekter, inte bara landskapsanalysen. Därav menar Svevind att det inte borde vara en skarp gräns utan här förespråkar Svevind att Piteå kommun i stället öppnar upp för en dialog kring ytor nära gränsen och benämner dem ”Skogsbygdsnära områden”. Svevind ser hela området norr om Markbygden som skogsbygd/skogsbygdsnära område

 Svevind ställer sig frågande till skrivelsen ”Det finns delar av tillståndsgivna områden som enligt analysen bedöms som olämpliga men tillståndet gäller fortsatt”. De tillståndsgivna områdena har redan genomgått omfattande prövningar i flera instanser. Att Piteå kommuns slutsatser inte överensstämmer med resultatet av dessa prövningar bör utredas vidare, för att se om analysmetoden behöver förändras.

 Svar till yttrande: Piteå anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen, som bland annat inneburit nya arbetstillfällen, teknisk utveckling, förbättrad infrastruktur och samhällsservice.

 Piteå kommun har tagit ett stort ansvar gällande vindkraftsutbyggnaden i Sverige och har därigenom väl bidragit samt bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål. Med avseende på de etableringar som skett i kommunen har behovet för kommunen uppkommit att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden.

 Kommunen delar skriftställarens synpunkt gällande att en grundlig undersökning av kommunmedborgarnas erfarenheter bör genomföras i närtid. Revideringen beaktar de synpunkter som inkommit under vindkraftsetablering med avseende på bland annat påverkan på landskapsbild.

 Stycket i handlingen som beskriver hindersmarkering omformuleras.

 I de olika lämnade tillstånden för Markbygden finns möjlighet att förlänga tillåtelsetiden, justera tillåtlighetsbeslut etcetera. Ansvaret att ta fram relevanta handlingar ligger dock på respektive bolag. Regeringens lämnade tillåtlighet samt gällande tillstånd säkerställer bolagens möjlighet att etablera på platsen och påverkas inte av denna revidering.

 2.4    Privatpersoner

2.4.1     Yttrande privatperson 1

Tycker att piteå kommun redan tagit sitt ansvar genom alla dessa vindkraftverk i markbygden.

 Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

 2.4.2     Yttrande privatperson 2

Jag tycker att 1000 stycken räcker av den andel mark som går åt till vindkraft. Det måste finnas en balans mellan vattenkraft, vindkraft och skogsbruk. Om sen tekniken går mot allt högre vindsnurror får man väl göra om fundamenten så det klarar högre snurror.

 Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

2.4.3     Yttrande privatperson 3

Synpunkter angående vindkraft på Bondön. En höjdbegränsning om 150m som innefattar även Bondön innebär i praktiken att inga nya vindkraftverk sannolikt kommer att uppföras då projektörerna inte kan få ekonomi i en sådan investering. Detta tycker vi är slöseri med en yta som redan exploaterats och att exploatera en orörd yta med höga naturvärden på annan ort borde därmed ställas mot de eventuellt negativa synpunkter som framhävs i samrådshandlingen men även de positiva synpunkterna.

 Privatperson 3 anför även att de negativa synpunkterna bör ställas i förhållande till de positiva synpunkterna som en generationsväxling skulle medföra: Arbetstillfällen lokalt inom bland annat markentreprenader och lokala företag som har fått uppdrag har gynnats av utbyggnaden samt förnyelsebar elproduktion.

 Svar till yttrande: Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden.

 2.4.4     Yttrande privatperson 4

Privatperson 4 framför synpunkter på att vindkraft inte har positiva effekter på Piteå kommun. Personen framför också att vindkraft är miljöbelastande.

 Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkterna samt vill informera att miljöpåverkan från vindkraftsetableringar regleras i respektive bolags tillståndsansökan.

 2.4.5     Yttrande privatperson 5

Privatperson 5 tycker det räcker med vindkraft.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

 2.4.6     Yttrande privatperson 6

Privatperson 6 tycker det räcker med vindkraft i Piteå kommun. Tillräckligt med skogsmark har förstörts för all framtid. Innan ni ens tänker tanken att utöka detta vansinne, redovisa för medborgarna vad vi har tjänat på den vindkraft som redan är godkänd

 Svar till yttrande: Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden. Avseende vad kommunen tjänat på redan etablerad vindkraft vill kommunen anföra att Piteå kommun anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen.

 Kommunen delar skriftställarens synpunkt gällande att en analys av vindkraftsetableringens positiva och negativa effekter bör göras i närtid. Revideringen beaktar de synpunkter som inkommit under gällande vindkraftsetablering.

 2.4.7     Yttrande privatperson 7

Privatperson 7 säger Nej till fler vindkraftverk.

 Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

2.4.8     Yttrande privatperson 8

Privatperson 8 anser att Piteåkommun inte behöver några vindkraftverk. Privatpersonen utrycker också ett antal synpunkter där hen anser att genomförd utbyggnad av vindkraften försämrat förhållanden, vägar, buller, fiskevatten och djurliv.

Svar till yttrande: För Piteå kommun är det viktigt att en helhetssyn alltid beaktas i samband med etableringsfrågor. Ovanstående synpunkter regleras i samband med tillståndsprocessen. I revideringen har större hänsynstagande till bebyggelse tagits än i vindbruksplan från 2012. Här tas även hänsyn till bostäder som används för fritidsboende/deltidsboende.

2.4.9     Yttrande privatperson 9

Privatperson 9 vill som fritidshusägare i anslutning till ett av de av kommunen utpekade områden som lämpliga för vindkraft med högst 150 meter påpeka att området där fritidshuset är beläget blir på tre sidor omgivet av vindkraft om planen godtas. Hen konstaterat att delar av tidigare utpekade områden har lyfts ut och anför att hela området borde betecknas som olämpligt.

Svar till yttrande: För Piteå kommun är det viktigt att en helhetssyn alltid beaktas i samband med etableringsfrågor. Ovanstående synpunkter regleras i samband med tillståndsprocessen. Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. I revideringen har större hänsynstagande till bebyggelse tagits än i vindbruksplan från 2012. Här tas även hänsyn till bostäder som används för fritidsboende/deltidsboende.

2.4.10  Yttrande privatperson 10

Nej tack till en vindkraftpark utanför blåsmark/hemmingsmark.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

2.4.11  Yttrande privatperson 11

Privatperson 11 vill inte ha vindkraft! Hen anser att landsbygden förstörs.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

2.4.12  Yttrande privatperson 12

Privatperson 12 framför att det är generellt sett en mycket bra planering. Glädjande att kommunen fortsatt tror på vindkraftutbyggnad och nya energikällor. Behovet av lagring av den el som produceras bör lyftas fram. Privatpersonen anser att LH områden bör förändras. Antingen återföras till L områden eller också vara konsekventa och lyfta bort dem. Blir bara fånigt att ge en maximal höjdtillåtelse på 150 meter, när ingen bygger sådana torn längre.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten. Avseende lagring av överskottsel är det en teknisk fråga som inte behövs tas i den övergripande nivå som en vindbruksplan är. Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig.

2.4.13  Yttrande privatperson 13

Privatperson 13 framför synpunkter som berör de området som enligt förslaget benämns ”Område lämpligt för vindkraft” (L4 och L10) samt ”Områden med maximal 150 meter för vindkraft” (LH1-LH5). Hen anför visuella tåligheten i landskapen för verk upp till 150 meter samt högre verk. Hen anger att områdena L4, L10 LH1-LH5 ändras till ”Områden som är olämplig för vindkraft.

Svar till yttrande: I revideringen har större hänsynstagande till bebyggelse tagits än i vindbruksplan från 2012. Här tas även hänsyn till bostäder som används för fritidsboende/deltidsboende. Kommunen har vidare bedömt att landskapet öster om skogslandskapet (kustnära skogslandskapet och odlingsbygden) har en större känslighet för vindkraft med tanke på både visuella intryck och störningar från hinderbelysning för boende. Områdenas klassning kvarstår.

2.4.14  Yttrande privatperson 14

Privatperson 14 framför flertalet synpunkter angående förslaget till vindbrukssplan. Följande anser hen bör konsekvensutredas ytterligare,

Konsekvenser för natur, kultur friluftsliv, exempelvis örnrevir, jakt

Konsekvenser för hälsa och säkerhet, exempelvis ljud, säkerhet,

Konsekvenser för markanvändning och resurshushållning, ändrad markanvändning, materialhushållning,

Konsekvenser av vindkraftens följdverksamheter, naturfrågor, dikning, bergtäkter, transporter, Övriga konsekvenser, ekonomiska konsekvenser, sociala konsekvenser

Utpekande av lämpliga områden,

Hen anser det märkligt att Piteå kommun gör åtskillnad skogsbygd/havsbygd. Även att de enda utredningsområden i havet, H1 och H2, lyfts ur revideringen anses förvånande. Hen anger att det mest naturliga vore väl istället att peka ut fler havsområden lämpliga för vindkraft.

Hen anger att miljö- och hälsoeffekter på kort- och lång sikt inte är utrett och forskat kring tillräckligt och att kommunen därför borde vara mer restriktiv i sin planering av områden för vinkdraft.

Hen anger även att MKB i samrådshandlingarna innehåller många tveksamheter, oklarheter och risker för oförutsedda konsekvenser att det inte går att fatta beslut med den till grund, framförallt då man sett konsekvenserna av andra beslut fattade på samma underlag.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkterna samt vill informera att miljöpåverkan och andra effekter från vindkraftsetableringar regleras i respektive bolags tillståndsansökan.

Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden.

Regeringen har nu fattat beslut om Havs och vattenmyndighetens föreslagna havsplaner, vilket innebär att område H1 och H2 tas bort från vindbruksplanen. Gällande havsplan redovisar att samexistens av riksintresse sjöfart och riksintresse vindbruk inte är möjlig och att riksintresse för sjöfart ges företräde.

Avseende vad kommunen tjänat på redan etablerad vindkraft vill kommunen anföra att Piteå kommun anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen. Kommunen delar skriftställarens synpunkt gällande att en analys av vindkraftsetableringens positiva och negativa effekter bör göras i närtid. Revideringen beaktar de synpunkter som inkommit under gällande vindkraftsetablering.

2.4.15  Yttrande privatperson 15

Privatperson 15 anser att naturupplevelser försvinner, viltet minskar och jaktmarksvägarna förstörs. Hen vill inte ha någon mer vindkraft på land i Piteå kommun.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkterna.

2.4.16  Yttrande privatperson 16

Privatperson 16 anser att det räcker med vindkraft i Piteå kommun. Hen vill ha större områden som är fredade för vindkraft på land och anför att om det ska byggas mer, bör det byggas i havet. Hen undrar om vinsten för vindkraften kommer kommunen tillgodo?

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkterna. Avseende vad kommunen tjänat på redan etablerad vindkraft vill kommunen anföra att Piteå kommun anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen. Kommunen delar skriftställarens synpunkt gällande att en analys av vindkraftsetableringens positiva och negativa effekter bör göras i närtid. Revideringen beaktar de synpunkter som inkommit under gällande vindkraftsetablering.

Sedan samrådsutställningen har regeringen tagit beslut om havs och vattenmyndighetens förslag till havsplaner. Gällande havsplan redovisar att samexistens av riksintresse sjöfart och riksintresse vindbruk inte är möjlig och att riksintresse för sjöfart ges företräde. Med avseende på beslutet tas utredningsområdena H1 och H2 bort från vindbruksplanen.

2.4.17  Yttrande privatperson 17

Privatperson 18 framför flertalet synpunkter angående förslaget till vindbruksplan.

Ändrad markanvändning, hen anför att ytan har ökat vilken antas medföra betydligt fler vindkraftverk.

Konsekvensanalys av igångsatta vindkraftverk borde ha genomförts.

Revideringen borda ha pausats i väntan på kommande nationell syn på vindkraftsetableringar.

Hen anser att en höjdbegränsning på 150 meter kan ifrågasättas, då teknisk utveckling sker.

Piteå kommun borde bättre förklara hur man tagit hänsyn till landskapet via utförd landskapsanalys.

Piteå kommun borde visa underlagsanalyser och avvägningar som legat till grund för handlingarna, och effekterna av högre och kraftfullare vindkraftverk.

Hen har synpunkter på tolkningen av de olika motstående riksintressena.

Piteå kommun bör redovisa effekterna på näringslivet av genomförda vindkraftsetableringar.

Piteå kommun bör redovisa de fördjupade kunskaperna som ligger till grund för vindbruksplanen.

Ska rennäringen, friluftsliv, höga natur- och kulturvärden stå tillbaka för vindkraftsetableringar?

Tillgänglig till naturupplevelser påverkas negativt

Påverkan av exempelvis natur, kultur, friluftsliv, mark och växter, djurliv, fåglar, fladdermöss, fisk, jakt, ljud, skuggor och reflexer bör utredas.

Vindbruksplanens miljökonsekvensbeskrivning borde uppdateras och utvecklas.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkterna samt vill informera att miljöpåverkan och andra effekter från vindkraftsetableringar regleras i respektive bolags tillståndsansökan. Där skall också respektive bolag redovisa, till ett fyllest sätt, en miljökonsekvensbeskrivning där flertalet av ovanstående synpunkter ska redovisas. Ytterligare redovisning bedöms inte nödvändig på denna översiktliga nivå.

Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden.

Avseende vad kommunen tjänat på redan etablerad vindkraft vill kommunen anföra att Piteå kommun anser att det är av största vikt för samhällets långsiktiga hållbarhet att det sker en omställning från klimatpåverkande energiproduktion och användning av fossila bränslen till användande av förnybar energi. Vindkraftsutbyggnaden i Piteå är ett kraftfullt bidrag till en positiv och hållbar samhällsutveckling i regionen.

2.4.18  Yttrande privatperson 18

Privatperson 18 anser att det räcker med vindkraft i Piteå kommun.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

2.4.19  Yttrande privatperson 19

Privatperson 19 framför flertalet synpunkter angående förslaget till vindbruksplan och menar att stor miljöpåverkan sker enligt nedanstående.

Störande ljud, störande ljus, djurlivet förändras då många söker sig till andra platser. Dessutom all miljöförstöring.

Vindkraft anser hen vara en källa till spridning av mikroplaster.

Verken innehåller både motorolja, hydraulolja och glykol, vingarna innehåller Bisfenol A, som är mycket skadligt för allt levande.

Hen säger absolut nej till mer vindkraft i Piteå kommun.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkterna samt vill informera att miljöpåverkan och andra effekter från vindkraftsetableringar regleras i respektive bolags tillståndsansökan. Där skall också respektive bolag redovisa, till ett fyllest sätt, en miljökonsekvensbeskrivning där flertalet av ovanstående synpunkter ska redovisas. Ytterligare redovisning bedöms inte nödvändig på denna översiktliga nivå.

2.4.20  Yttrande privatperson 20

Privatperson 20 motsätter sig planen på vindkraft på Andersmyran, område L9. Vi är flera permanenta hushåll som idag har en helt ostörd vy mot det hållet som kommer att förstöras visuellt av både vindsnurror och deras belysning. Beståndet av rovfåglar har också ökat år för år och en etablering kan inte vara positivt för dom heller.

Svar till yttrande: Område L9 får enligt förslaget en ny klassning med en höjd på högst 150 meter vindkraftverk mot tidigare högre. Kommunens förslag syftar till att styra etableringen av höga vindkraftverk västerut i skogsbygden. Föreslagen revidering av vindbruksplanen säkerställer att planen förhåller sig väl till vindkraftsverkens utvecklade teknik och högre byggnadshöjd samt avgränsar var i kommunen etablering av vindkraftsverk som är högre än 150 meter är lämplig. Det är kommunens uppgift att göra en avvägning mellan olika intressen i avseende på användning av mark- och vattenområden. Miljöpåverkan och andra effekter från vindkraftsetableringar regleras i respektive bolags tillståndsansökan. Där skall också respektive bolag redovisa, till ett fyllest sätt, en miljökonsekvensbeskrivning där flertalet av ovanstående synpunkter ska redovisas.

2.4.21  Yttrande privatperson 21

Privatperson 21 anser att det räcker med vindkraft i Piteå kommun.

Svar till yttrande: Kommunen noterar synpunkten.

3    Övriga justeringar

Utöver inkomna yttranden har ett antal justeringar i handlingarna gjorts. Förutom grafiska ändringar har text omformulerats, tillkommit eller strukits. Eventuella konsekvenser av detta är inarbetade i övriga bilagor.