Piteå kommun har i samverkan med Skolverket genomfört projektet Nyanlända barn och elevers lärande i Piteå kommun. Projektet syftade till att nyanlända elever ska nå en högre måluppfyllelse och att fler ska komma in på ett nationellt program på gymnasiet.
Huvuddelen av projektet pågår från höstterminen 2018 till vårterminen 2019, men vissa delar fortlöpte till vårterminen 2021.
Projektets inriktningar
Rutiner och handlingsplaner
För att ge nyanlända barn/elever ett likvärdigt mottagande och för att öka chansen att de ska lyckas som individer krävs tydliga rutiner och handlingsplaner för elevernas skolgång. De ska dessutom vara kända av både vårdnadshavare och personal.
Ett fokus i projektet var därför att arbeta fram handlingsplaner och rutiner som omfattar skolgången som helhet - från hur man ansöker om förskola, fritids, grundskola och gymnasium till rutiner för överlämnande mellan skolor och skolformer.
Målet var tydliga rutiner och handlingsplaner som personalen utgår från i sitt arbete med nyanlända barn och elever från förskola till gymnasium.
Plan för elevhälsan
I skolans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus. God hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Studier visar även det omvända - att lärandet i sig och att gå ut skolan med godkända betyg leder till minskad ohälsa och utanförskap.
En del i projektet var att elevhälsan inom grundskola och gymnasium tillsammans utformar en elevhälsoplan. Den ska beskriva det elevhälsans främjande och förebyggande arbete, likväl som ansvar och roller. En kompetensutvecklingsinsats ska genomföras, bland annat kring hur man tar hand om barn/elever som utsatts för trauman av olika slag.
En elevhälsoplan som omfattar helheten i barnen skolgång är ett stöd mot målet att barnen/eleverna ska känna den trygghet, trivsel och få den självkänsla de behöver för att ta till sig kunskaper och nå uppsatta mål.
Kompetensutveckling
Nyanlända elever utgör en heterogen grupp individer. De är i skiftande åldrar med varierande språklig, kulturell och social bakgrund och de har olika erfarenhet av tidigare skolgång. En begränsande faktor för deras lärande är att de kan ha svårt att lära sig det avancerade ämnesspråk som de flesta ämnen bygger på.
För att erbjuda pedagogerna nya sätt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med flerspråkighet som en resurs i lärandet fick samtliga pedagoger inom förskola, grundskola och gymnasium kompetensutveckling avseende Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i samverkan med Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (NC).
Inom förskolan genomfördes även en bokcirkel kring "Flerspråkighet- alla barn, alla språk, alla dagar".
Målet var att pedagogerna skulle lära sig hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande med alla barn/elever inom olika områden och ämnen.
Social inkludering
En framgångsfaktor för de nyanlända elevernas lärande och inkludering är att under skoltid befinna sig i miljöer där de har möjlighet att lyssna till och tala svenska på ett informellt och naturligt sätt. Viktigt är också att knyta kontakter utanför gruppen nyanlända elever.
En enkätundersökning genomfördes och resultatet kanvänds för det fortsatta arbetet med social inkludering.
Genom en ökad övergripande bild över skolans sociala inkludering kan sedan strategier och insatser utformas för ökad social inkludering vid grund- och gymnasieskolan.
Översyn av nivåer och mål på Språkintroduktionen
För att säkerställa likvärdigheten och öka måluppfyllelsen bland de nyanlända eleverna vid Språkintroduktionen har också de nivåer och mål som man arbetar efter att setts över.
Målet var att de nyanlända elevernas kunskaper i olika ämnen ska bedömas likvärdigt och att fler ska nå uppsatta mål. Det leder till ökad genomströmning till nationella program och yrkesintroduktionsprogram.
