Genom ett nystartat samverkansprojekt – Tidsam – erbjuds nydiagnostiserade personer med psykossjukdom eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hjälp att komma ut i arbetslivet eller att studera vidare. Projektet drivs i samverkan mellan socialtjänsten och den psykiatriska rehabiliteringsenheten vid Piteå sjukhus.
Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar och tillhör en av de tio mest funktionshindrade sjukdomarna i västvärlden. Sjukdomsdebuten sker vanligen runt 18-30 års ålder. I projektet ingår också personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis ADHD och ASD/Aspbergers syndrom.
– Vi arbetar sida vid sida med psykiatrin för att förhindra att personer som nyligen fått sin diagnos hamnar i passivitet, säger Gunilla Granqvist, enhetschef, socialtjänsten och projektledare för Tidsam.
– De allra flesta med psykossjukdom återhämtar sig mycket bra, en del helt, andra med vissa men som går att leva med, till exempel ökad stresskänslighet eller ljudkänslighet, säger Birgitta Perman, enhetschef, psykiatriska rehabiliteringsenheten vid Piteå sjukhus.
Risken att falla in i passivitet är dock stor när en person fått psykosdiagnos eller en neuropsykiatrisk diagnos, därför är det viktigt att arbeta direkt och ”hands on” med de personer som vill vara med i projektet.
Individbaserad metod för att motverka passivitet
– Metoden vi arbetar efter kallas för IPS-modellen (Individual Placement and Support) och har hög evidens, det vill säga den är en etablerad och framgångsrik metod för den här målgruppen, säger Gunilla.
Sedan i maj i år arbetar Maria Lundgren, arbetsterapeut, och Sandra Bäckström, studie- och yrkesvägledare i projektet. En dag i veckan finns de på den psykiatriska rehabiliteringsenheten vid Piteå sjukhus för att möta deltagare och blivande deltagare i projektet.
– Vi arbetar direkt med individuella lösningar enligt IPS-modellen. Det betyder att vi inte kartlägger och arbetstränar en deltagare innan de kommer ut på en arbetsplats. Istället lyssnar vi in vad våra deltagare är intresserade av och bokar in studiebesök på arbetsplatser och företag med en gång. Kartläggningen arbetar vi med parallellt, berättar Maria.
Och mottagandet är positivt, både hos deltagarna och hos företagen i Piteå.
– Att boka in ett studiebesök är mindre kravfyllt för både företagen och deltagarna. Att få till praktikplatser är nästa steg, och där efter en eventuell anställning, säger Sandra och lägger till:
– Redan nu går det riktigt bra, några är ute på praktik och andra söker jobb. Det är en jätterolig utveckling så tidigt i projektet.
Motivera och bygga självförtroende
En stor del av arbetet handlar om att bygga självförtroende och motivera deltagare.
– Vissa har inte så mycket livserfarenhet och har inte arbetat tidigare. Vi inom psykiatrin arbetar mycket med motivationen och blir en brygga över till projektet som pågår parallellt med terapin hos oss, säger Birgitta och berättar att de alltid är med på första träffen med Maria eller Sandra:
– Det känns tryggt för oss att veta att de följer med deltagarna hela vägen som stöd i processen mot ett arbete eller vidare studier.
Den nära samverkan mellan socialtjänsten och psykiatrin är en av framgångsfaktorerna för den enskilda individen i projektet. Utöver studiebesök och praktik arrangeras gruppträffar varannan vecka för både fysisk aktivitet och stöd i arbetssökandet.
– Många tycker att det är skönt att träffa andra i samma situation för att utbyta erfarenheter och peppa varandra, säger Sandra.
– Projektet ger oss en fantastisk möjlighet att utvärdera den här arbetsmetoden. Förhoppningen är att vi ska bygga vidare på detta även efter projekttidens slut år 2021, säger Gunilla.
Idag deltar 12 personer och fler är på väg in; det finns möjlighet att ta emot upp till 30 deltagare i projektet. Målet är att 50 % av deltagarna har arbete eller studerar 12 månader efter projektets slut.
Tidsam drivs av socialtjänsten, Piteå kommun, i samverkan med psykiatrin, Region Norrbotten, och finansieras av samverkansförbundet Activus. Projektägare är Piteå kommun.
Text: Helene Markström