Du kan göra en orosanmälan för ett barn, ungdom eller vuxen som du är orolig för. Du behöver inte ha bevis, det räcker att du misstänker någon form av missförhållande.
När ska man göra en orosanmälan?
Om du som anhörig, annan privatperson eller du som utifrån ditt arbete har anmälningsskyldighet känner en oro för att ett barn eller en ungdom riskerar att fara illa ska du våga reagera. Oavsett om du är privatperson eller har anmälningsskyldighet har du möjlighet att först ringa och rådfråga mottagningen om du är osäker på om du bör göra en orsoanmälan eller inte. Om du ringer för att rådfråga så kan du som privatperson välja att vara anonym, men kom då ihåg att varken uppge ditt eller barnets namn. Du som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym, men om du är osäker på om en orosanmälan ska göras så kan du rådfråga utan att uppge barnets namn.
Orosanmälan - E-tjänst
Anmäl som privatperson
Om du som privatperson vill göra en orosanmälan har du tre vägar att välja mellan:
- Använd vår e-tjänst
- Ring mottagningsgruppen och lämna den muntligen
- Skicka en skriftlig orosanmälan via post
Som privatperson har du möjlighet att vara anonym när du gör en orosanmälan, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten. Du som privatperson har inte möjlighet att få någon återkoppling på grund av sekretess.
Alla kontaktuppgifter finns i fliken Kontakt ovan.
Anmäl som tjänsteperson
Vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälan av en person med anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 § SoL ska vara skriftlig. Du har inte heller någon möjlighet att vara anonym.
Du kan göra din anmälan på två olika sätt:
- Använd vår e-tjänst för att göra en orosanmälan
- Skicka en skriftlig orosanmälan via post
Du som har anmälningsskyldighet har möjlighet att få återkoppling om utredning enligt 11 kap. 1 § SoL inletts, inte inletts eller redan pågår enligt 14 kap. 1b § SoL.
Observera att vid misstanke om våld eller sexuella övergrepp ska du som har anmälningsskyldighet inte informera vårdnadshavare om att orosanmälan görs.
Alla kontaktuppgifter finns i fliken Kontakt ovan.
Vad händer sen?
Alla orosanmälningar hanteras skyndsamt. När mottagningsgruppen får in en orosanmälan kontaktar de berörda parter via post eller telefon. Vanligtvis blir familjen kallad till ett möte till socialtjänsten. Familjen delges orosanmälan i sin helhet och familjen har då möjlighet att ge sin bild. Inom 14 dagar från det att anmälan kommit in tas beslut om att inleda utredning eller inte. Om utredning inleds tilldelas familjen en socialsekreterare som kommer att utföra utredningen.
Även om du har anmält kan din oro kvarstå och/eller förändras, tveka då inte att göra en ny orosanmälan. All personal inom socialtjänsten arbetar under sekretess och inga uppgifter lämnas ut till obehöriga.
