Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga olyckor.

En badstrand räknas som en anläggning om ägaren eller nyttjanderättshavaren iordninggjort platsen på något sätt, t.ex. genom bryggor, skyltning, omklädningshytter, papperskorgar eller liknande. Med anläggandet av en brygga kommer ansvar att hålla efter densamma. Naturliga badstränder omfattas därför inte av kravet på livräddningsutrustning.
Offentliga badvatten ska registreras och vattenkvaliteten ska kontrolleras enligt en plan samt rapporteras till havs- och vattenmyndigheten. Alla bad med mer än 200 besökare per dag ska ha skyltar som tydligt visar på badvattnets kvalitet.

Vattenprov

Kommuner ska kontrollera vattenkvaliteten vid offentliga badanläggningar. Offentliga stränder med mer än 200 besökare per dag räknas som EUbad och ska ha skyltar som tydligt visar på vattnets kvalitet.12 Stränder som uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljö, kan ansöka om utmärkelsen Blå Flagg13
Livräddningsutrustning ska placeras ut väl synlig med högst 100 meters mellanrum, i enlighet med de allmänna råden. Kan badplatsen räknas som särskilt riskfylld, t.ex. om risk finns att en nödställd förs så långt ut att det är svårt att undsätta genom att kasta livboj, bör livräddningsutrustningen kompletteras med räddningsbåt eller livflotte.
Anläggningen ska hållas i vårdat skick och underhållas.
Kommunen har inget formellt ansvar för övervakning av privatpersoner som badar, om inte badet är att anse som en tjänst. Kommunen ansvarar däremot för skolelever och andra personer i kommunal verksamhet. Ansvaret kan inte överlåtas.
Kommunen kan utöva tillsyn över att anläggningsägaren eller nyttjanderättshavaren håller med livräddningsutrustning i skälig omfattning.

En vattensäker kommun

Som ett led i detta arbete har Svenska Livräddningssällskapet tagit fram sex kriterier eller delmoment som var för sig och tillsammans kommer att innebära en ökad vattenkunskap och därmed en ökad vattensäkerhet. Piteå kommun arbetar utifrån dessa.
Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av material och anläggningar, information samt tillsyn.

I kommunens handlingsprogram står det:
Kultur- och fritidsnämnden verkar för att badplatser, småbåtshamnar, kajer och liknande vattenära anläggningar i kommunen förses med livräddningsutrustning, stegar och i vissa fall skyltning.

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att i samverkan med Räddningsnämnden utföra kontroll av utrustningens skick vid ovanstående anläggningar regelbundet, minst varannan vår och i övrigt enligt Svenska livräddningssällskapets rekommendationer.

Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man:
• Senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan
• Senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också första hjälpen och HLR.

I kommunens handlingsprogram står det:
Barn‐ och utbildningsnämnden ska bedriva sim‐ och livräddningsundervisning.

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar i samverkan med Kultur- och fritidsnämnden för att alla skolelever i Piteå kan i slutet av årskurs 5 simma och hantera nödsituationer vid vatten.

All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal även på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens.

Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen.

I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Det finns flytvästar att låna på räddningstjänsten, gratis, upp till en vecka.

Drunkningsolyckor vid badstränder

En tredjedel av alla drunkningsolyckor med barn sker vid badstränder. En stor bidragande orsak är bristande tillsyn. Uppblåsbara flythjälpmedel är en riskfaktor då föräldrar invaggas i falsk trygghet. En del olyckor sker också på grund av att barnets simförmåga överskattas, av föräldrar eller barnet själv. Vid alkoholpåverkan ökar riskerna markant. 40 % av ungdomarna som omkom mellan åren 19982007 hade intagit alkohol.

Kommunen har två kommunala badplatser, bägge på Norrstrand. En har badvakter under öppettiderna och finns i ett inhägnat område. Det andra badet är en badstrand bara 50 meter därifrån. Denna badplats har nödvändig livräddningsutrustning och för att underlätta vid larmning har den badplatsen en skylt med anläggningens namn och koordinater (SWEREF 99). Detta är viktigt för att larmcentralen snabbt ska kunna fastställa positionen och omgående kunna larma ut hjälpresurser till rätt plats.