Syftet med ett parkeringstillstånd för rörelsehindrad är att hjälpa de som har problem med att självständigt förflytta sig i sin vardag. För att förmånen med parkeringstillståndet ska kunna nyttjas av de som har det svårast är det viktigt att utfärdandet sker restriktivt.
Villkor för utfärdande av tillstånd
- En person som har betydande svårigheter att förflytta sig till och från ett fordon inom rimligt avstånd från en parkeringsplats kan beviljas tillstånd.
- För en rörelsehindrad person, som inte kör bil själv, utfärdas tillstånd bara om passageraren är beroende av förarens kontinuerliga hjälp (tillsynsbehov) utanför fordonet.
- I normalfallet anses föraren av ett fordon kunna lämna av en rörelsehindrad passagerare och därefter parkera bilen enligt vanliga regler. Det är möjligt för alla fordonsförare att stanna och lämna av/hämta en person på en på- och avstigningsplats, på plats med parkeringsförbud eller plats reserverad för rörelsehindrade, om den skjutsade är en person som är sjuk eller har svårt att gå (TrF 11 kap 9§ punkt 7).
- En person med psykiska problem, t ex fobier, kan få tillstånd endast om de psykiska problemen begränsar förflyttningsförmågan. Intyg ska utfärdas av läkare med specialistkompetens i psykiatri.
- Även i vissa andra fall kan specialistutlåtande eller gångtest krävas.
Exempel på när parkeringstillstånd inte beviljas
I detta sammanhang avser rörelsehinder alltid förflyttningsförmågan.
- Rörelsehinder av kortvarigt slag.
- En blind person eller person med nedsatt synförmåga som inte har något rörelsehinder.
- Behov av bred parkering i samband med svårigheter att ta sig i och ur ett fordon.
- Svårigheter att bära.
- Mag- och tarmproblem, t.ex. tarminfektion eller inkontinens, då en person akut kan behöva uppsöka toalett.
