Att det händer saker i våra ungas liv som påverkar hur de mår kan vi inte alltid kontrollera eller förhindra. Men det finns områden som vi tillsammans kan styra över och som i sin tur tydligt förebygger ohälsa och rustar oss för att bättre klara mer utmanande perioder i livet. Dessa
områden kallar vi för bas-behov och de kan liknas vid ett träd vars olika rötter behövs för att trädet ska bära frukt och stå stadigt när det stormar.
Relationer
Att barn umgås med människor som de tycker om, som får dem att må bra och känna gemenskap, är främjande för deras mående. Det gäller både barnets relationer till
vuxna och till andra barn. Goda relationer gör att vi lättare klarar sådant som är svårt i livet då vi genom relationerna utvecklas och både kan få stöd av andra samt ge stöd till
någon som behöver oss. Alla har olika behov av relationer och umgänge och behovet kan också variera över tid. Vissa behöver många nära vänner medan en annan kan
vara nöjd med en nära vän. Unga kan behöva stöttning av vuxna för att kunna skapa och bibehålla goda relationer.
Kost
Mat är kroppens bränsle. Det vi matar oss med påverkar oss och om vi äter bra mat som ger en jämn tillförsel av energi och näring mår vi bättre och klarar av saker på ett
bättre sätt. Kroppen fungerar bäst när vi äter regelbundet: Frukost, lunch, middag och något bra mellanmål såsom en frukt eller en smörgås. Att skapa en bra måltidsordning
hjälper barn och ungdomar att undvika småätande mellan måltiderna.
Om ditt barn inte äter skollunchen - uppmuntra till att ändå välja en mindre måltid bestående av mjölk, knäckebröd med margarin och några grönsaker.
När barn och unga växer mycket, är i puberteten eller går igenom stressiga och händelserika perioder är det extra viktigt att försöka upprätthålla bra matvanor och rutiner. Då behöver de unga sin energi allra mest.
Rörelse
Rörelse är som medicin för kroppen. Det händer en massa bra saker i kroppen och hjärnan när vi rör på oss. Bland annat stärks vårt skelett, muskler byggs, stressen minskar
och vårt välbefinnande ökar. Enkelt uttryckt kan vi säga att rörelse fungerar som en krockkudde mot ohälsa.
Både vuxna och barn behöver röra på sig varje dag, men det är extra viktigt för barn och unga. Deras kroppar växer och behöver bli starka samt att de vanor vi får med oss som små påverkar vilka vanor vi har som vuxna.
Enligt de svenska rekommendationerna bör barn och ungdomar uppnå i genomsnitt 60 minuters pulshöjande fysisk aktivitet per dag, men idag är det få som når upp till
detta. Alla människors koncentration- och inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Aktiviteterna bör däremot anpassas efter barnets fysiska kapacitet utifrån ålder,
sjukdomstillstånd och funktionsvariation.
Sömn
Barn och unga som sover tillräckligt kan koncentrera sig bättre och lättare lära sig nytt. Sömnen ger återhämtning för kroppen och hjärnan. Sömnbehovet varierar men de
flesta i skolåldern behöver minst 9-10 timmar sömn per dygn. Långvarig sömnbrist kan leda till ångest, huvudvärk, depression och ilska. Om vi inte sover tillräckligt så blir vi bl.a. känsligare för stress och får ett sämre immunförsvar.