Läskraft – framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder för att främja elevers läsengagemang och läskompetens

Projektets syfte och frågeställningar
Syftet med Läskraft är att identifiera framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder som kan bidra till att stärka elevers engagemang för skönlitterär läsning och främja läskompetens i svenska och svenska som andraspråk. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs i grund- och gymnasieskolan, i form av aktionsforskning. Projektet avser besvara frågeställningarna:

Vilka framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder gällande läs- och litteraturundervisning kan identifieras utifrån elevers och lärares perspektiv inom och mellan olika undervisningskontexter?
Hur kan prövandet av framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder baserat på tidigare forskning, lärares beprövade erfarenhet och elevers erfarenheter förstås och problematiseras?
Hur kan läraridentifierade utmaningar inom och mellan undervisningskontexter hanteras av lärare för att främja elevers läsengagemang och läskompetens?

Varför är projektet viktigt?
Att stärka elevers läsengagemang och läskompetens har stor betydelse för elevers lärande nu och i framtiden, men även för utbildnings- och samhällssystemet i stort. Ytterst är det en demokratifråga, då god läsförmåga krävs för att kunna delta i det demokratiska samtalet. Projektet är angeläget för att lärare själva är med och driver utvecklingen i praktiknära forskning, tillsammans med eleverna. Det här är ett samverkansprojekt mellan universitet och skola där lärare gör en viktig insats tillsammans med forskare.

Hur genomförs projektet?
Projektet är utformat i samverkan mellan lärare och forskare i ett nätverk och utgår från utmaningar som lärare identifierat i undervisningen. Femton lärare från Piteå kommun kommer att delta projektet, indelade i tre aktionsforskningsgrupper: F–3, årskurs 4–9 och gymnasiet. Inom grupperna arbetar lärarna med att identifiera och pröva framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder för att stärka elevernas läsengagemang och läskompetens. Metodiskt utgår projektet från den så kallade aktionsforskningsspiralen som har fyra faser: 1) identifiera område 2) planera, genomföra och dokumentera, 3) analysera och 4) sprida lärdomar. Totalt kommer femton klasser att delta, vilket innebär omkring 375 elever.

Utmaningarna som har identifierats är:

• Grundskolans åk F–3: Elever uppskattar fiktion och högläsning men går inte vidare med egen läsning. Vanligt är exempelvis att eleverna efter bara några sidors läsning i en fiktiv bok lägger den ifrån sig och söker en ny bok.
• Grundskolans förberedelseklass, åk 4–9: Utöver svårigheter med svenska språket har majoriteten av eleverna aldrig mött skönlitteratur i skolan och därtill sällan i hemmet.
• Gymnasieskolan: Lärare möter ett motstånd när äldre litterära verk introduceras. Elever ställs inför en ny version av svenskämnet, som kulturhistoriskt bildningsämne, med texter som upplevs främmande och svåra.

Varje aktionsforskningsgrupp förses med en ansvarig lärare (s.k. processledare) och en ansvarig forskare som båda fungerar som handledare. Tillsammans med processledarna samlar forskarna in data inom aktionsforskningsgrupperna, bland annat genom skriftliga reflektioner från elever och lärare och samtal i fokusgrupper. I underlaget ingår även material som eleverna tagit fram, exempelvis inspelade litteratursamtal, texter, filmer, poddar, fotografier, dramatiseringar, kreativa alster och tecknade serier. Underlaget analyseras i samverkan mellan forskare och lärare.

Resultatspridning till professionen sker via kanaler riktade till lärare, exempelvis facktidningar, tidskrifter som vänder sig till lärare och forskare samt via anordnandet av en konferens för lärare. Lokal spridning sker också via kanaler i Piteå kommun: Piteå utbildningsvetenskapliga råd, den populärvetenskapliga tidskriften som finns vid kommunen: Forskning och utveckling i förskola och skola (Fufos), seminarieserien MULF-talk (Mötesplats Utveckling Lärande Forskning) samt via ett forsknings- och utvecklingsteam som finns i kommunen. Resultatspridning sker till forskarsamhället genom vetenskapliga artiklar och deltagande vid konferenser.

Medverkande forskare:
Ulrika Bergmark (projektledare) professor i pedagogik, Luleå tekniska universitet & vetenskaplig ledare Piteå kommun

Maria Löfgren, universitetslektor i litteraturvetenskap, Umeå universitet

Lena Manderstedt, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning, Luleå tekniska universitet

Annbritt Palo, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning, Luleå tekniska universitet

Ansvariga lärare:
Charlotta Melander, förstelärare, Strömbackaskolan (gymnasieskola), Piteå kommun

Linda Wikström, förstelärare, Språkslussen (skola för nyanlända), Piteå kommun

Maria Karlsson, förstelärare, Backgårdsskolan (F–3-skola), Piteå kommun