På spaning efter läsförståelse

Deltagare

Läsåret 2020/21 genomförde sju högstadielärare och två rektorer, tillsammans med två forskare från Luleå Tekniska Universitet, en forskningscirkel i svenskämnets didaktik runt läsförståelse.

Området för projektet

På högstadiet utgår mycket av lärandet från läsandet, där texterna blir längre och mer avancerade, samtidigt som tiden som ungdomar lägger på läsning av tidningar och böcker minskar (Statens medieråd, 2019). Enligt forskning behövs god kunskap om läsförståelsestrategier för att öka läsförståelsen (Bråten, 2011; Westlund, 2013). PISA-undersökningen 2018 visar att endast 18% av de svenska 15-åringarna nådde nivå 2 i den kognitiva processen, att förstå, som anses vara en basnivå för läsförståelse (Skolverket, 2019).

Syfte

Syftet med forskningscirkeln var, med stöd av svenskämnets didaktiska vetenskapliga metoder, iscensätta en undervisning som systematiskt modellerar och tränar läsförståelsestrategier. Utfallet mättes med hjälp av enkäter och läsförståelsetester. Forskningscirkeln syftade även till att öka lärares kunskaper om undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Genomförande

Projektet inleddes under VT20 med inläsning av tidigare forskning och planering av aktioner, för att sedan involvera eleverna HT20. Hela arbetet inleddes med en enkät och läsförståelsetest, för att efter genomförda aktioner avslutas med ytterligare en läsförståelsetest. Aktionerna genomfördes under 10 veckor, där tre läsförståelsestrategier (inferenser, sammanfatta och förutspå) bearbetades. Empirin analyserades, både enskilt och tillsammans, för att undersöka vilka kunskaper som utvecklats under projektet.

Resultat och lärdomar

Analysen visar att väldigt många elever förbättrade sin läsförståelse och upplevde att strategierna hade gett dem konkreta verktyg för att fördjupa sig i texter. Elevernas medvetenhet kring läsandet ökade, där tålamod, större noggrannhet och uppmärksamhet var begrepp som nämndes. Alla elever har tjänat på strategiundervisningen, men de lässtarka visade inte samma utvecklingskurva. Det gemensamma metaspråket som utvecklades, gör att eleverna ser sina utvecklingsmöjligheter och kommunikationen kring texter lyfts till en annan nivå.

Deltagare
Forskare från Luleå Universitet: Ann-Britt Palo och Lena Manderstedt. 
Lärare: Maria Wiklund, Ingela Carlstedt, Ann-Sofie Lindström, Urban Eichwurzel, Lena Westerberg-Marklund, Maria Eriksson, Christina Wiklund (projektledare).
Rektor: Mathias Lindmark, Christoffer Backlund