En främjande, förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling.
2024-08-20 t o m 2025-08-21
Innehållsförteckning
Inledning 2
Vision 2
Vem ansvarar för planen 2
Främjande arbete 3
Kartläggning 4
Mål för läsåret 2024-2025 5
Rutiner för akuta situationer 5
Vad kan vara kännetecken för att någon blir utsatt? 5
Åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling 6
Kontaktuppgifter 7
Lagar och regler 7
Diskriminering 8
Trakasserier 8
Kränkande behandling 8
Sexuella trakasserier 9
Repressalier 9
Diskrimineringsgrunder 9
Inledning
Backgårds skolenhet ligger i Norrfjärden i Piteå kommun. Den inkluderar både fritidshem, förskoleklass och skola. Vi har en gemensam vision i vår likabehandlingsplan och syftet med planen är att främja elevers lika rättigheter.
Vision
”På vår skola/fritidshem ska alla känna sig trygga”.
Vem ansvarar för planen
Likabehandlingsplanen gäller läsårsvis och skrivs om/revideras i augusti varje år. Utifrån kartläggningar som görs under året ser vi hur vi går vidare med likabehandlingsarbetet.
Personalens delaktighet
Trygghetsteamet tillsammans med rektor är den som är ansvarig för utformandet av Planen mot diskriminering och kränkande behandling. All personal har dock varit delaktig i innehållet i planen. Likabehandlingsplanen presenteras för vårdnadshavare på höstens föräldramöte. Den kommer att finnas uppsatt i båda entréhallarna. På höstens första klassråd/elevråd kommer vi att uppmärksamma den nya planen. På Arbetsplatsträffarna följs arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling upp regelbundet.
Vårdnadshavares delaktighet
Vi anser att vårdnadshavarnas delaktighet är en viktig del i skolans och fritidshemmets likabehandlingsarbete. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att berätta för oss om de t ex får vetskap om att någon elev blir utsatt. För att uppdatera vårdnadshavarna i vårt värdegrundsarbete skriver vi informationsbrev om vad vi har gjort på skolan/fritids.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling hängs upp i hallarna för att vårdnadshavarna ska kunna komma med synpunkter. På höstens första föräldramöte informeras vårdnadshavarna om den nya Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Där informeras också om skolans likabehandlingsarbete och kommunens riktlinjer att anmäla kränkningar till Barn- och Utbildningsnämnden.
Trygghetsteamet presenterar sig på förskoleklassens föräldramöte på hösten.
Elevers delaktighet
På klassråd/elevrådsmöten finns Planen mot diskriminering och kränkande behandling/värdegrund som en punkt på dagordningen. På träffar med Trivselgruppen pratar vi om hur vi har det på skolan, stämningen och hur vi ska jobba vidare.
På hösten får elevrådet ta del av planen.
I varje klass finns en ”elevversion” av planen som den ansvarige pedagogen arbetar regelbundet med för att eleverna ska bli väl förtrogen med den.
Främjande arbete
För att skapa en trygg skola/fritidshem, där likabehandling främjas och kränkningar, trakasserier, diskriminering och utanförskap motverkas har vi:
- Bestämda platser i omklädningsrummen samt bestämda platser/bord i matsalen. Vid ”klassutflykter” t ex biblioteket, bad har vi också bestämda platser i ledet och bussen. Ansvarig: klasslärarna och fritidspedagogerna.
- Schemalagt arbete varje termin med åldersblandade grupper (Friendsgrupper) där vi jobbar med t ex samarbetsövningar, rörelse, mänskliga rättigheter etc. Ansvarig: pedagogerna.
- Rastpedagog som är ute alla raster och har ansvar för rastverksamheten.
- Rastvärdar/bussvärdar med speciella ansvarsområden. Ansvarig: pedagogerna.
- Årskurs 3 är ansvariga för rastaktivitet på måndagar och fredagar (kl 9.30-9.55) Ansvarig. Klasslärare och elever.
- Åk 3 hälsar de nya 6-åringarna välkomna till skolan och gör gemensamma aktiviteter under läsåret tillsammans t ex läsa sagor, spela spel och kompispromenad osv. Ansvarig: Trygghetsteamet och de ansvariga pedagogerna.
- Åk 3 är trivselgruppen som är indelad i fyra grupper. Deras uppgift är att skapa god stämning på skolan bl.a genom att hitta på roliga aktiviteter för de andra eleverna. Ansvarig: Trygghetsteamet.
- Trygghetsteamet har en timme avsatt i sitt schema varje vecka för t ex möte med Trivselgrupperna, planering av Trivselgruppens aktiviteter. Revidering av Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Samtal med elever osv. Ansvarig: Trygghetsteamet
- Miniutbildning för åk 3 om kränkning och diskriminering. Ansvarig: Trygghetsteamet.
- Vid varje arbetsplatsträff finns en punkt på dagordning där vi har möjlighet att prata om elever och allmänt kring värdegrundsarbetet. På elevråd och klassråd pratar vi om hur klimatet är på vår skola. Ansvarig: Pedagogerna, Trygghetsteamet
- Ordningsreglerna revideras och ses över varje år. Elevråd har möjlighet att komma med synpunkter. De introduceras för alla klasser vid terminens början och sätts upp i klassrummen. Ansvarig: Rektor och Trygghetsteamet
- För att skapa en ”vi känsla” och för att alla elever ska lära känna varandra ordnas varje år gemensamma aktiviteter, t ex Höstdag, vinterdag, sommardag och allsång. Ansvarig: Alla pedagoger.
- Vi har satt upp foton och namn på all personal som jobbar på skolan och fritidshem. Ansvarig: Trygghetsteamet
- I varje klassrum hänger elevversionen av Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Målen sitter tydligt uppsatta i varje klassrum. Ansvarig: Trygghetsteamet
Kartläggning
- Vi har en Trivsel/Trygghetsenkät för eleverna. Ansvarig pedagog sammanställer enkäten som sedan lämnas till Trygghetsteamet för en sammanfattande analys. de som gör enkät under hösten lämnar in senast vecka 50 och för de som gör den under våren lämnar in senast vecka 21.
- Skolsköterskan har hälsosamtal med förskoleklassens elever på våren och årskurs 2 träffar hon på hösten.
- Kontinuerliga nulägesanalyser med elever, t ex klassråd, elevråd, Trivselgrupperna och personalens arbetsplatsträffar.
Utifrån analysen av kartläggningarna så går vi vidare för att se hur vi ska arbeta utifrån skolans uppdrag, att främja lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Eleverna informeras om resultaten av läsårets kartläggningar i december/juni genom klassråd och elevråd.
Personalen informeras om resultatet av kartläggningarna genom information på arbetsplatsträffar och konferenser i december/juni.
Utvärdering, resultat och analys
Trygghetsteamet utvärderar och gör en analys av de olika kartläggningarna.
Under detta läsår har vi inte haft en pedagog som har varit ansvarig för alla raster. Vi upplever att det har blivit lite mer konflikter och det finns fler elever som upplever att de inte har något att göra på rasterna.
I Trivsel och Trygghetsenkäten kommer det fram att de allra flesta eleverna upplever att de trivs och att de känner sig trygga. På frågan om det finns platser som de upplever som otrygga så är det främst omklädningsrummen som de nämner.
Skolsköterskans hälsosamtal och Trygghets/Trivselenkäten visar att eleverna upplever att de trivs och känner sig trygg på skolan.
Eftersom vi jobbar aktivt med våra värdegrundsfrågor, åldersblandade grupper och fadderverksamhet så skapar det en trygghet och trivsel. Det bidrar även till att alla vi på skolan lär känna fler elever och vuxna och det skapar en vikänsla.
Utvärderingen av årets plan ska vara genomförd senast juni 2025. Rektor och trygghetsteam är ansvariga för att planen utvärderas.
Mål för läsåret 2024-2025
- Arbetet med rastbodan/rastaktiviteter återaktiveras med en ansvarig rastpedagog. I rastbodan (Regnbågsbodan) kommer det att finnas material med material som kan lånas av eleverna på raster och fritids. Pedagoger och elever ska veta vad som erbjuds och var man ska gå för att kunna delta.
- Vi ska arbeta med Mångfald, att alla har rätt se ut som man vill, att vi alla har olika förutsättningar och behov.
Uppföljning av målen
- På våra elevråd, klassråd och APT finns det utrymme att prata kring våra förebyggande och främjande åtgärder.
- Alla pedagoger är ansvariga för arbetet i klasserna.
- Trygghetsteamet är ansvarig för ändringar i Trivsel och Trygghetsenkäten.
- Skolsköterskans hälsosamtal visar också i vilken utsträckning vi har nått målen.
- Personalens observationer visar också hur vi har lyckats nå målen. Uppföljningen ska vara genomförd senast juni 2025.
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vi har schemalagda rastvärdar och bussvärdar varje dag. Vuxna är också närvarande när eleverna äter i matsalen. I omklädningsrummen är också en vuxen tillgänglig. I våra Friendsgrupper jobbar vi i åldersblandade grupper med olika vuxna varje vecka för att eleverna och personalen ska lära känna fler elever och fler vuxna på skolan. Detta gör att eleverna blir trygga med oss vuxna och lättare kan berätta om de känner sig otrygga.
Vårdnadshavare/elever
Vi vill att du som förälder ska kontakta oss om du har en oro eller fundering kring ditt barn. Ibland händer det att man får höra saker som har hänt av sitt barn. Ta då kontakt med skolan/fritids så att vi kan klargöra/reda ut vad som har hänt.
Som förälder och elev kan du alltid vända dig till oss. Kontakta elevens klasslärare, fritidspedagog eller någon annan som du har förtroende för.
Vad kan vara kännetecken på att någon blir utsatt?
En elev som blir utsatt för trakasserier och kränkande behandling kan:
- uppleva sig bli kränkt
- ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen
- verka ledsen och olycklig, håglös/passiv
- ha svårigheter att koncentrera sig
- underprestera
- sakna vänner
- ha svårigheter att tala i grupp eller under lektion
- skolka
- sova dåligt, ha mardrömmar
- ofta vara ”sjuk” inför ny skoldag, vara motvillig att gå till skolan
- komma hem med trasiga, förstörda eller ”borttappade” kläder och saker utan förklaringar
- komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför
- sällan eller aldrig bli hembjuden till skolkamrater
- välja omvägar till och från skolan
- muta eller köpa kompisar med pengar och saker
Åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling
Här är ett exempel på hur vi arbetar om en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet kan se lite olika ut beroende på olika situationer. Om en elev känner sig kränkt görs en anmälan till Barn och utbildningsnämnden.
1. En anställd som upptäcker eller får kännedom om pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas ansvariga pedagoger Notera händelsen i kalendern för ev uppföljning.
2. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling informerar elevens ansvariga pedagoger.
a. En pedagog talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Dokumentera.
b. En pedagog talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen.
c. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Den ansvarige pedagogen förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen.
d. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Trygghetsteam och rektor informeras. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla kränkningen till huvudmannen. Dokumentera samtalen.
e. Eleverna hålls under uppsikt.
f. Uppföljande samtal hålls. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen.
g. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör kallas de elever som kränker/trakasserar till möte tillsammans med Trygghetsteamet och ev rektor. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalen dokumenteras. Samtal även med den elev som är utsatt. Vårdnadshavarna informeras.
h. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev/elever, Trygghetsteam och ev rektor. Även detta samtal dokumenteras.
3. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers vårdnadshavare direkt. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.
4. Alla som arbetar med barn/elever har enligt lag skyldighet att till socialtjänsten anmäla misstanke om att barn/elever far illa.
5. Om det kommer fram information om att en anställd har kränkt, trakasserat eller diskriminerat en elev så kontaktas rektor. Det är sedan rektors uppgift att se till att vårdnadshavarna kontaktas och att ärendet åtgärdas, dokumenteras och följs upp. Om vårdnadshavare och elev anser att åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se).
Kontaktuppgifter
Har du frågor kontakta rektor Carina Stridsman Fjellström
0911 – 69 75 53
070 – 696 64 46
Trygghetsteamet består av:
Åsa Bäcklund fritidspedagog 070 – 565 02 62
Monica Svanberg specialpedagog 070 – 812 85 85
Du kan som förälder och elev alltid vända dig till barn- och elevombudet
och diskrimineringsombudsmannen.
www.do.se
www.skolinspektionen.se/beo
www.friends.se
Lagar och regler
I 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att planen mot diskriminering och kränkande behandling ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier.
Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”manliga”, ”homosexuella” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
- Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
- Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
- Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
- Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
- Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
- Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
- Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
- Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
- Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
- En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
- Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
- Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
- Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier
- Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
- ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
- Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
- På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
- Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
- Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning
- Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
- Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
- James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
- På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
- Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
- Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
