Planer och dokument

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra på grund av någon av
diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering:

När barn/elever missgynnas genom särbehandling på grund av de sju
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Indirekt diskriminering:

När alla elever alltid behandlas lika utan hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna kan en elev/elever missgynnas på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller religion osv.
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier.

Trakasserier

Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker barnet/elevens värdighet, men som inte har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon eller att knuffas. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att hen blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Kränkningarna kan vara:
• Fysiska (slag, knuffar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (även som lappar, fotografier, teckningar, sms, mms, och meddelanden på olika sociala medier)

Kartläggning

För att få veta hur arbetsmiljön upplevs och hur eleverna trivs använder vi följande
kartläggningsmetoder:

• Trivselenkäter genomförs med alla elever 2 ggr/läsår.
• Skolsköterskan har årliga hälsosamtal med alla elever i förskoleklass och årskurs 4.
• Observationer i klasser görs, incidentrapporter skrivs vid t.ex. konflikter bland eleverna.
• Varje mentor har regelbundna samtal med sina mentorselever och är väl insatt i varje elevs skolsituation.
• Elevhälsoteamet träffas varje vecka och tittar på närvaro och läget i klasserna. Varannan
vecka finns möjlighet för mentorerna att lyfta ärenden för att få stöd och hjälp för enskilda
elever och varannan vecka har vi Pedagogiska elevhälsomöten (PEHM) där elevhälsoteamet träffar mentorerna till en årskurs och tittar på hur det går för eleverna som helhet. Arbetet med PEHM syftar till att all personal som arbetar kring eleverna ska få en samlad bild på hur nuläget ser ut och hur vi tillsammans blickar framåt för att hjälpa och stötta eleverna socialt och utvecklingsmässigt, både på gruppnivå och individnivå.
Skolans organisation och struktur skapar förutsättningar för information och kartläggning.
Konferensschema, mentorssamtal, utvecklingssamtal, föräldrakontakter, trygghetsteam,
elevhälsoteam möjliggör snabb kommunikation och tidiga insatser.

Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till

Om en elev och/eller föräldrar känner oro för något kan de vända sig till mentor, kurator eller någon av de lärare som ingår i trygghetsteamet, elevhälsoteamet. Ytterligare kontaktuppgifter finns på Rosviks skolas hemsida.

Rektor

Åsa Wengelin

Mentorer:

Förskoleklass; christina.magnusson@pitea.se och camilla.berglund@pitea.se

Årskurs 1 helena.karlstrom@pitea.se och linda.eriksson2@pitea.se

Årskurs 2 josefin.westbom@pitea.se och julia.sandberg@pitea.se

Årskurs 3 mikaela.wedestig@pitea.se och asa.svardsudd@pitea.se

Årskurs 4 sofia.holmstrom@pitea.se och johanna.leijon@pitea.se

Årskurs 5 nina.forsell@pitea.se och idan.alperud@pitea.se

Årskurs 6 monica.karlstrom@pitea.se och josefin.arvesen@pitea.se

Trygghetsteamet:

Caroline Ajankicaroline.ajanki@pitea.se

Maria Jonssonmaria.jonsson@pitea.se

Rodrigo Alcalderodrigo.alcalde@pitea.se

Kristel Furbergkristel.furberg@pitea.se

Varannan vecka deltar även skolsköterska Marianne Rova-Eriksson, marianne.rovaeriksson@pitea.se och skolkurator Tove. Östling, tove.ostling@pitea.se

Elevhälsoteamet

Rektor Åsa Wengelin, asa.wengeln@pitea.se, kurator Tove Östling, se ovan, skolsköterska MarianneRova Eriksson, se ovan, specialpedagog Birgitta Edman, Öhrvall, birgitta.edmanohrvall@pitea.se

Rutiner för akuta situationer

Policy

Alla elever samt skolpersonal ska känna sig trygga och sedda och att ingen på skolenheten skautsättas för diskriminering, kränkningar eller trakasserier.

Ansvarsförhållande

Rosviks skolas pedagoger har ett gemensamt ansvar över att försöka förebygga och förhindrakränkning och mobbning av olika slag på skolan. Vid mindre förseelser eller vid enstaka händelserska i första hand de pedagoger eller fritidspersonal som ser händelsen möta och samtala med berördaelever. Ifall problemet fortlöper eller en av en allvarligare grad ska skolans trygghetsteam kontaktas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks avannan elev. Steg 1 – Mentorsnivå

1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då denakuta situationen åtgärdats meddelas elevernas ansvariga pedagoger. Dokumentera samtalet.

2. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt avtrakasserier/kränkande behandling informerar elevens ansvariga lärare. Dokumenterasamtalet.

3. Mentor talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och omdet hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer attvidta åtgärder för att detta ska upphöra. Dokumentera samtalet och informeravårdnadshavare.

4. Berörd mentor/mentorer talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för attklargöra vad som hänt. Samtalen sker en och en. Om det visar sig att trakasserier/kränkningarhar skett: Mentorn förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepterasoch inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Bestäm en tid föruppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalet och informera vårdnadshavare.

5. Rektor informeras. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla kränkningen till huvudmannen.Dokumentera samtalen.

6. Eleverna hålls under uppsikt.

7. Uppföljande samtal hålls. Vårdnadshavare informeras av mentor. När det bedöms så avslutasärendet. Uppföljningen dokumenteras.

8. Vid upprepade kränkningar, eller vid enskild synnerligen grov kränkning går ärendet till steg2. Trygghetsteamet kopplas in. Trygghetsteamet arbetar enligt en arbetsmodell.

Trygghetsteamets arbetsmodell vid upprepade kränkningar.

Steg 2-Trygghetsteamsnivå

1. Trygghetsteamet samlar in information från elever och personal kring ärendet.

2. Trygghetsteamet träffar först den/de elever som är utsatta och samtalen dokumenteras. Mankommer överens om en ny träff om ca 1 vecka. Samtalet dokumenteras. (bilaga 1)

3. Trygghetsteamet träffar den/de som har utsatt andra. Man är tydlig med att det som har hänt inte äraccepterat och enligt lag förbjudet. En överenskommelse görs och bestämmer en ny träff efter ca 1vecka. Samtalet dokumenteras. (bilaga 1)

4. Vårdnadshavare och rektor informeras.

5. Åtgärderna som sedan vidtas kan vara på individ, grupp eller organisationsnivå.

6. Vid behov ytterligare uppföljningssamtal som dokumenteras. När ärendet är åtgärdat avslutas detoch dokumenteras av TT.

7. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som utsätter andratillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor som tar över ansvaret. En skriftlig varningkan utdelas efter utredning.

8. Uppföljningssamtal med rektor. Samtalet dokumenteras.

9. Om kränkningarna fortfarande inte har upphört så kan andra åtgärder vidtas, t.ex. kontakt medsocialtjänsten, polismyndigheten.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Elev eller någon annan (elev eller personal) kontaktar rektor som sedan driver utredningen vidare.Rektor kontaktar vårdnadshavare. Rektor har löpande återkoppling med den drabbade eleven ochdess vårdnadshavare. Dokumentation förs av alla samtal och möten. Rektor ansvarar för utredningoch åtgärder.

Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev

Personal kontaktar rektor som sedan driver utredningen vidare. Rektor kontaktar vårdnadshavare.Rektor har löpande återkoppling med den drabbade i personalen, eleven och dess vårdnadshavare.Dokumentation förs av alla samtal och möten. Rektor ansvarar för utredning och åtgärder.

Handlingsplan vid våld eller hot

Det finns en särskild plan för varje skola som gäller vid Hot och våld. En sammanfattning av dennaplan ses här nedan. Både den planen och den här ska gås igenom på en APT med all personal engång per år.

Agerande i olika situationer

Att kunna agera i kränkande, hotfulla eller våldsamma situationer handlar mycket om att kunna göraindividuella bedömningar som grundar sig på sunt förnuft och som beror väldigt mycket påomständigheterna i den specifika situationen. Det är inte möjligt att göra en heltäckandehandlingsplan för alla tänkbara våld- eller hotsituationer eftersom det inte finns en situation som äridentisk med en annan. Här följer skolans generella rutiner.

Riktlinjer vid konflikt som leder till fysiskt våld:

1. Alla vuxna på skolan är skyldiga att ingripa.

2. Bedöm om du som vuxen kan agera ensam i konflikten. Om du bedömer att det är förenatmed risk att ingripa, påkalla hjälp genom att skicka elev till personalrummet/arbetsrummet.Lämna inte platsen utan stanna kvar för att observera tills hjälp anländer.

3. Meddela rektor om händelsen.

4. Ordna avlösning i elevgrupp/klass vid behov. Meddela rektor och expeditionen vid behov avhjälp med detta. Rektor eller administratör styr om/ställer in lektioner vid behov.

5. Vid behov av vård, kontakta skolsköterska eller ambulans.

6. Vuxna samtalar med den som utsatt och den som utsatts. Utred skeendet och dokumenterasamtalen.

7. Kontakta alla berörda vårdnadshavare. Vårdnadshavare kallas till skolan vid allvarligarehändelse.

8. I syfte att situationen inte ska förvärras kan vårdnadshavare uppmanas att ta sitt barn frånskolan resten av dagen, eller fram till dess att möte eller samtal med rektor kan äga rum.

9. Rektor samtalar med berörda elever, vårdnadshavare och personal och beslutar om vidare åtgärder.

10. Rektor skriver eller delegerar så att rätt rapporter/anmälningar skickas. Några av följande kanvara aktuella: Tillbudsrapport, rapport om hot och våld, anmälan om kränkning, elevskada, polisanmälan, orosanmälan till socialtjänst, anmälan till arbetsmiljöverket.

9 Åtgärdstrappa

10 DOKUMENTATION

Typ av dokumentation (kryssa):

 Möte med utsatt
 Möte med den som kränker
 Utredning/kartläggning
 Uppföljningsmöte med utsatt
 Uppföljningsmöte med den som kränker
Datum ÅÅ-MM-DD:
Elevens hela namn och klass:
Personer som är med på mötet.
Personernas hela namn, samt funktion:Anteckningar: (fortsättning på baksidan vid behov)

Beslut:Tidsatta åtgärder, uppföljning:Kontakt med vårdnadshavare, datum:Ärendet slutfört den (ange datum):Underskrift av den som skrev denna dokumentation:11Anteckningar, fortsättning:12Bilaga 1Utdrag ur Utbildningsförvaltningens riktlinjer för skyldigheten att anmäla,utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier ochdiskrimineringSteg 1 - Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor, barn- och utbildningsnämndenSå snart personal i verksamheterna får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt förkränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ska anmälan lämnas till förskolechef, rektor.Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls tillförskolechefen eller rektorn. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser.Förskolechef, rektor lämnar skyndsamt anmälan till huvudmannen på anmälningsblankett Anmälanom kränkning, trakasserier och diskriminering. Huvudmannen ska informeras om alla kränkningareller misstänkta kräkningar. Det finns inget utrymme för att sålla, gallra eller värdera hur allvarlig enhändelse är innan den anmäls vidare. Syftet är att huvudmannen ska kunna följa och bedömautvecklingen i varje enskilt fall.Vårdnadshavare till inblandade barn, elever informeras om vad som har hänt och hur verksamhetenkommer att arbeta för att kränkningen ska upphöra.I ett ingångsskede kan det bli många anmälningar, men på sikt handlar det om att skapa trygghet ochtrivsel i skolmiljön. Skolan ska ta varje uppgift eller annan signal på allvar och utreda vad som liggerbakom. Enheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling innehåller rutiner för hurpersonalen i enheterna ska agera.När det finns misstanke om att någon av de anställda kränker elever uppstår en känslig situation ipersonalgruppen. Skolan behöver därför ha särskilda rutiner för hur man ska utreda, åtgärda ochdokumentera om någon i personalen misstänks ha utsatt ett barn eller en elev för diskriminering ellerkränkande behandling. Rutinerna förs in i enheternas plan mot diskriminering och kränkandebehandling.Anmälan till andra myndigheterOm personalen eller huvudmannen misstänker att ett barn eller ungdom far illa eller på annat sättbehöver stöd, hjälp och skydd ska anmälan genast till socialtjänsten. En del fall av trakasserier ochkränkande behandling kan också utgöra brott. En bedömning om en polisanmälan ska göras bör ske ivarje enskilt fall. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla elev.13Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Dettagäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. Oavsett om anmälan gjorts tillandra myndigheter enligt ovan så är verksamheterna skyldiga att utreda påstådda trakasserier ochkränkande behandling och vidta nödvändiga åtgärder.Steg 2 – Utreda och analyseraFörskolechef, rektor inleder skyndsamt utredning. Varje fall av misstänkt kränkning ska utredas ochdokumenteras. Utredningsskyldigheten är oberoende om det föreligger en avsikt att kränka eller inte.Om rektor eller förskolechef misstänks för att ha utsatt barn/elev för trakasserier eller kränkandebehandling ansvarar chef för- och grundskola, gymnasiechef för utredningen.Utredningen ska vara allsidig och grundlig för att kunna klarlägga orsakerna och vidta verkningsfullaåtgärder. Utredning ska visa när händelsen, händelserna inträffade.Har de förekommit dagligen eller vid enstaka tillfällen, under vilken tidsperiod, tillfälliga uppehållmen blossat upp? Har kränkningar blivit grövre?Vad visar de samlade omständigheterna? Ingår handlingarna i ett större beteendemönsterproblem?Skolan är skyldig att utreda oavsett om vårdnadshavaren, eleven eller barnet inte vill att händelsenska utredas. Utredningens omfattning beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Omutredningen visar att kränkande behandling förekommer ska skolan sätta in de åtgärder som behövsför att förhindra fortsatta kränkningar. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom någrafrågor få händelsen klarlagt och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan bara ansestillräcklig om det framgår att händelsen varit bagatellartad. I andra mer komplicerade fall avkränkningar kan utredningsskyldigheten bli mycket långtgående och omfatta fler barn eller eleversamt personal. Barn- och elevombudet ställer krav på struktur och systematik i utredningsarbetet.Skolan har långtgående skyldigheter att utreda påtalade händelser.Steg 3 – Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärderVidta skäliga åtgärder för att förhindra framtida kränkningar.Åtgärdernas syfte är att lösa situationen långsiktigt.Överväg om strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå ska förändras.Åtgärder ska grundas på utredningen.Åtgärder ska riktas både mot den som blivit utsatt och den/de som utsatt.Steg 4 – Följa upp och utvärdera regelbundetFölj upp åtgärderna kontinuerligt, systematiskt och långsiktigt.Notera datum för återträffar.När åtgärder sätts in måste de kontinuerligt följas upp och utvärderas eftersom kompletterandeåtgärder måste genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Skolan ska kunna visa attkränkningar upphört till följd av åtgärderna. Var noggrann med att notera datum för återträffar.Steg 5 – Ärendet avslutasDokumentera när ärendet är avslutat. Ange avslutningsdatum.Steg 6 – Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämndenKopia på dokumentation om utredning, åtgärder samt utvärdering skickas till barn- ochutbildningsnämnden när ärendet avslutats.