Ventilationskontroll

Efter första besiktningen ska ventilationen kontrolleras regelbundet vid återkommande intervaller. Intervallerna är olika beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. Det är alltid fastighetsägaren som ska se till att funktionskontroll av ventilation sker enligt de lagstadgade intervallerna.

• Besiktningsintervall 3 år: Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande oavsett typ av ventilationssystem samt flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- och FTX-ventilation.
  
  
• Besiktningsintervall 6 år: Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-, FX- och S-ventilation

Förklaring: F= fläktventilation där frånluften är fläktstyrd, FT= fläktventilation där både frånluft och tilluft är fläktsstyrda, FTX och FX= fläktventilation med värmeåtervinning och S= självdrag.

Kontrollen ska alltid utföras av en certifierad funktionskontrollant som är godkänd enligt Boverkets certifieringskrav. Det finns två olika behörigheter beroende på byggnad och ventilationstyp. En lista på certifierade funktionskontrollanter finns på Boverkets webbplats.

• Behörighet N: alla byggnader med S-, F- och FX-ventilation samt en- och tvåbostadshus med FT- och FTX-ventilation.
  
  
• Behörighet K: Alla typer av ventilationssystem.

Vid varje ventilationskontroll ska funktionskontrollanten föra protokoll som redovisar resultatet av kontrollen, godkända system eller inte godkända system och de anmärkningar som framkommit vid kontrollen.

Om det i besiktningsprotokollet framgår anmärkningar, ska byggandens ägare snarast möjligt åtgärda påtalade brister.

Det är Samhällsbyggnad som har ansvar för kommunens tillsyn av ventilationskontroll och övervakar att regler om obligatorisk ventilationskontroll följs samt att kontrollanterna utför sitt arbete på korrekt sätt.

Om byggnadens ägare inte följer reglerna om obligatorisk ventilationskontroll, OVK eller inte åtgärdar påtalade brister kan kommunen med stöd av plan- och bygglagen (PBL) förelägga ägaren att vidta åtgärder.

För att få bra och effektiv tillsyn är det viktigt att rätt fastighetsbeteckning och adress finns för byggnaden samt att situationsplan med markerade platser för aggregatet och husnummer bifogas protokollet. Kontrollanten ska även notera om ett eller flera aggregat är borttagna och om de ha ersatts med nytt aggregat, exempelvis LB01 ersätter TA1/FF1.

Följande uppgifter bör tas upp i protokollet:

Fastighet

• Fastighetsbeteckning
• Byggnadens adress
• Byggår och ombyggnadsår för byggnad
• Fastighetsägare
• Adress fastighetsägare
• Driftsansvarig

Systeminformation

• Systembeteckning
• Systemtyp
• Installationsår
• Placering
• Betjänar
• Tidigare besiktning (om det finns)
• Drifttider

Besiktningsutlåtande

• Systembeteckning
• Besiktningsdatum
• Besiktningsintervall
• Besiktningsresultat
• Ombesiktningsdatum
• Nästa besiktningsdatum
• Besiktningsresultat med förklaring

Besiktningsman

• Sakkunnig: namn, telefon, fax, e-post, behörighet, giltighetstid,, certifikatnummer, certifikatsorgan, underskrift
• Företag: namn, adress, postnuimmer, ort