Lihkku sámi álbmotbeivviin! Vuorbbe sámij álmmukbiejvvijn! Lihkko sáme älbmukbäjjváj! Lïhkkuos sämij ålmagenbeäjvvie! Lahkoe saemiej åålmegebiejjine! Grattis på samiska nationaldagen!
Idag den 6 februari uppmärksammar vi samernas nationaldag - en dag som firas över hela Sápmi! Datumet valdes för att hedra minnet av den allra första samiska kongressen som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Det första samiska landsmötet hölls i Tråante/Trondheim den 6 februari 1917. Mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Det var första gången i den samiska historien som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma problem. Därför har den 6 februari valts som en viktig symboldag för alla samer, oavsett vilket land man bor i. Året därpå vid samma tid hölls ett liknande möte i Östersund.
Sameflagga och nationalsång
Den samiska flaggan är för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets samekonferens samlad i Åre. Den är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en sol- och månesymbol. Solringen är röd och månringen är blå. Färgerna kommer från den samiska dräkten.
Idag flaggar vi med den samiska flaggan utanför Piteås stadshus och utanför Piteå bilbiotek.
- Vi i Piteå är särskilt stolta över att hissa flaggan i år nu när vi är samiskt förvaltningsområde, säger Kata Nilsson kommunalråd.
1986 beslutades även att Sámi soga lávlla eller Samefolkets sång, officiellt skulle utses till Samernas nationalsång. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som arbetade som lärare och kyrkomusiker och var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.
Nationaljojk
Under Samerådets 22:a samekonferensen i Váhtjer/Gällivare 2022 utsågs ”Sámieatnan duoddariid” till nationaljojk vid sidan av Samefolkets sång. Jojken skrevs av författaren, musikern och konstnären Nils-Aslak "Áillohaš" Valkeapää som komponerade jojken på 70-talet. Jojken har egentligen inga noter utan ska kunna anpassas till olika jojktraditioner i Sápmi.
Här finns en animation om Samefolkets dag.
