Även om inte Piteå sticker ut särskilt mycket i förhållande till resten av landet så är resultaten från undersökningen riktigt dåliga. Endast två av tio pitebor upplever att de har möjlighet till insyn och inflytande. På frågan om man har möjlighet att aktivt delta i utvecklingen av kommunen så är det bara 34 % som svarar ja.
Det är viktigt att analysera siffrorna och försöka komma fram till vad det beror på för att kunna åstadkomma en förbättring.
Många verktyg för medborgardialog
Medborgardialog är och har varit ett prioriterat område inom Piteå kommun under lång tid. Det genomförs många olika typer av dialoger, samråd och undersökningar varav ett antal är särskilt inriktade mot barn och unga. Vissa dialoger är öppna för synpunkter 24/7, medan andra är igång under perioder eller speciella tidpunkter.
PiteåPanelen har funnits sedan 2009 och dessutom finns ett antal olika grupperingar, så kallade råd, med syfte att ge viktig input i olika frågor. Några exempel är kommunala trygghets-, förebyggande- och pensionärsrådet plus ett antal olika brukarråd inom skola och omsorg. Piteå kommun har också infört olika sätt för piteborna att påverka och lyfta frågor genom exempelvis Piteförslag, Synpunken och Klagomål.
De dialoger som förs är en del av beslutsunderlagen för många av de politiska beslut som fattas. Ändå upplever alltså inte piteborna att dom kan påverka. Utvecklingsstrateg Anette Christoffersson har fått uppdraget att fördjupa sig i frågan.
- Trots att vi gör så mycket på området så är det inte vad piteborna upplever. Vi behöver fundera på varför. Det är långa processer från dialog till beslut. Är det svårt för medborgarna att se hela kedjan? Är vi för dåliga på att återkoppla? Eller är vi ute i fel frågor? Är det kanske något annat som piteborna vill ha? funderar Anette.
Det är inte helt enkelt. Piteå kommun vill ha ett helhetsperspektiv i dialogen samtidigt som människor generellt sett oftast är mest intresserade av det de är direkt berörda av. I en kommun finns också mycket som är lagstyrt och därmed inte alls möjligt att påverka på lokal nivå.
En delförklaring till de dåliga resultaten kan vara att många pitebor faktiskt inte är tillräckligt intresserade av att delta eller ta till sig informationen. Då spelar det ingen roll hur mycket som kommuniceras. Varje dag publicerar kommunen ett flertal nyheter om både stort och smått på sin hemsida.
- Håller man koll på pitea.se eller kommunens facebooksida får man till sig väldigt mycket information. Men det är nog inte många pitebor som har kommunens webbsida som sin startsida på nätet, säger Anette.
Enligt undersökningen Tillitsbarometern har dock tilliten till kommunen varit ganska hög. Tillitsbarometern genomförs på nytt just nu.
- Det ska bli väldigt intressant att få se om det har skett någon förändring sedan sist, säger Anette.
Var man bor spelar roll
När det gäller bemötande så tycker 83 % av piteborna att dom får ett bra bemötande av kommunala tjänstemän. Den siffran ligger på samma nivå som riket. Det är något fler, 87 %, som tycker att dom får ett bra bemötande av politiker och där ligger Piteås siffror över snittet.
När man fördjupar sig i siffrorna syns ingen större skillnad mellan könen, däremot blir siffrorna sämre med stigande ålder. Något som skulle kunna förklaras av att det oftast är äldre personer som föredrar personliga möten eller telefonkontakt istället för mejl och e-tjänster. Utöver det syns en stor skillnad mellan de som är bosatta i centralorten och de som bor utanför. Vad gäller bemötande från politiker så är 74 % från centralorten nöjda men bara 43 % av de som bor utanför.
- Frågan om stad och land är alltid aktuell och vi från politiken ser att det är en jätteviktig fråga. Vid stora, allmänna dialoger ser vi alltid till att vara ute i landsbygdscentra. Trots det så finns den här känslan. Vi skulle behöva fördjupa oss ytterligare för att försöka ta reda på varför och hur vi skulle kunna förändra det, säger kommunalrådet Patric Lundström.
Svårt med information
På frågan hur medborgarna tycker att kommunen informerar vid större förändringar så är det drygt hälften, 55 procent, som tycker att det fungerar bra, vilket ligger över rikssnittet. Anette berättar att det finns mängder med information men att det helt enkelt är svårt att nå ut.
På frågan hur det fungerar att få svar från kommunens verksamheter så svarar bara 62 % att det är bra. Där ligger Piteå sämre än riket. Ju yngre man är desto sämre tycker man att det fungerar. En förklaring kan vara att fler yngre använder digitala kommunikationsvägar och att webbsidan länge har haft problem med sökfunktionen.
- Jag tror också att vi kan bli bättre på att lägga in hänvisningar i telefon. Det finns ingen statistik på det men jag misstänker att det skulle kunna bidra. Men, det är förhoppningsvis något vi kan få till oss mer om i den kommande dialogen om medborgarservice, säger Anette.
Dialog om medborgarservice
Dialogen som Anette nämner kommer att genomföras under hösten och är direkt kopplad till Medborgarservice, kommunens kundtjänst i stadshusets foajé. Organisationen för medborgarservice gjordes om i början av året och det finns stora förhoppningar att den ska bidra till en förbättring, kanske främst vad gäller bemötande men även insyn och påverkan.
- Det ska bli jätteintressant att få ta del av svaren från den undersökningen. Det är otroligt viktigt för vårt förbättringsarbete, säger Anette.
Läs mer om hur du kan påverka din kommun, klicka här.